1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa
|  | Hälsa och Sjukdom >  | Cancer | Kemoterapi

Långsiktiga effekter av kemoterapi på immunsystemet

```html

Vad är kemoterapi?

Patienter som har fått en cancerdiagnos kan välja kemoterapi som förstahandsbehandling. Behandlingen bygger på cytotoxiska läkemedel – exempelvis cisplatin, cyklofosfamid (Cytoxan), kapecitabin (Xeloda), 5-fluorouracil (5-FU) och trastuzumab (Herceptin) – som riktar sig mot snabbt delande celler. Läkemedlen kan ges oralt, intramuskulärt eller som intravenös infusion. Eftersom cancerceller delar sig snabbare än normala celler drabbar behandlingen dem särskilt hårt, men även friska celler som delar sig kan skadas, vilket ger förutsägbara biverkningar.

Immunsystemets funktion

Immunsystemet utgörs av ett nätverk av celler, vävnader och organ som tillsammans försvarar kroppen mot patogener. Vita blodkroppar (leukocyter), som bildas i benmärgen och de lymfatiska vävnaderna, patrullerar kroppen via blodet och lymfsystemet. Eftersom leukocyter också delar sig snabbt blir de ofta oavsiktligt skadade av kemoterapin. Detta kan leda till neutropeni – en brist på neutrofila granulocyter – och därmed en markant ökad risk för infektioner.

Kort- och långsiktiga effekter

De flesta akuta biverkningar – illamående, kräkningar, trötthet och håravfall – går över när kroppen har hunnit ersätta de skadade cellerna. Kemoterapi kan dock orsaka bestående skador på viktiga organ som hjärtat, lungorna och reproduktionssystemet. Återhämtningstiden varierar vanligen från flera månader upp till några år och beror på patientens grundhälsa samt behandlingens dos och intensitet.

Tillväxtfaktorer

Under behandlingen övervakas neutrofilnivåerna regelbundet med blodprover. Om värdena sjunker under säkra gränser kan onkologen förskriva kolonistimulerande faktorer (CSF), såsom filgrastim (Neupogen), pegfilgrastim (Neulasta) eller sargramostim (Leukine). Dessa läkemedel stimulerar benmärgen att producera fler vita blodkroppar och minskar därmed risken för allvarliga infektioner.

Stamcellstransplantation

Högdoskemoterapi kan slå ut eller kraftigt hämma benmärgens stamceller, framför allt hos patienter med lymfom eller leukemi. I dessa fall kan en allogen stamcellstransplantation, där donatorceller från en matchad släkting används, återställa den blodbildande funktionen. Behandlingen motverkar därigenom långvarig anemi och immundefekt och hjälper immunsystemet att återuppbyggas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online