Symtom på tjocktarmscancer: blödning och andra varningstecken

Tjocktarmscancer uppstår i tjocktarmen. Eftersom cancern ofta drabbar både tjocktarmen och ändtarmen får många patienter den samlade diagnosen kolorektal cancer. Cancer som utgår från ändtarmen är dock en egen sjukdom, skild från tjocktarmscancer, och vice versa.

De flesta former av tjocktarmscancer är långsamt växande tumörer som börjar som adenom, så kallade polyper i tjocktarmens slemhinna. Sjukdomen kan vara helt symtomfri tills cancern har nått ett relativt avancerat stadium. Därför är regelbundna hälsokontroller viktiga, särskilt om du är över 50 år eller har förhöjd risk att utveckla sjukdomen.

Symtom på tjocktarmscancer

Många personer visar inga symtom alls, och de symtom som uppträder varierar från person till person. Möjliga tecken på tjocktarmscancer inkluderar:

• Förändrade avföringsvanor – diarré som pågår i en vecka eller längre, eller förstoppning som varar mer än två veckor
• Blod i ändtarmen eller i avföringen
• Ihärdiga magbesvär som gasbildning, kramp eller smärta
• Magvärk före eller under avföring
• En bestående känsla av att tarmen inte töms helt
• Oförklarlig svaghet, trötthet eller viktnedgång

Dessa symtom kan tyda på tjocktarmscancer eller andra allvarliga sjukdomar. Kontakta alltid läkare för utredning och diagnos om du upplever sådana besvär.

Blod i avföringen

Ljust rött blod i avföringen beror oftast på hemorrojder eller mindre sår vid analöppningen, inte på cancer. Även kostvanor kan påverka avföringens färg – till exempel rödbetor eller höga doser järntillskott kan ge en rödaktig ton utan att det finns blod. Antidiarréläkemedel kan dessutom göra att avföringen blir mörkare eller annorlunda färgad än vanligt.

Riskfaktorer

Alla som upplever ovanstående symtom bör kontakta läkare, men extra vaksamhet gäller för dig som tillhör en riskgrupp. Enligt American Cancer Society är 90 procent av alla som diagnosticeras med tjocktarmscancer över 50 år. Även ärftlighet, det vill säga cancer i närmaste släkt, samt tidigare polyper i tarmen innebär en förhöjd risk.

Så ställs diagnosen

Läkare kan upptäcka och diagnostisera tjocktarmscancer på flera olika sätt:

• Rektal undersökning: Läkaren känner inuti ändtarmen med en fingerhandske för att upptäcka onormaliteter.
• Fekalt ockult blodtest (FOBT): Påvisar spår av blod i avföringen. Om blod hittas krävs ytterligare tester för att avgöra om blödningen beror på cancer eller en godartad åkomma.
• Sigmoidoskopi: Läkaren använder ett sigmoidoskop, ett ljusfört rör, för att granska nedre delen av tjocktarmen efter polyper.
• Polypektomi: Om polyper upptäcks avlägsnas de direkt.
• Koloskopi: Med ett koloskop, även det ett ljusfört rör, granskas hela tjocktarmen för att hitta polyper.
• Dubbelkontrastlavemang: Röntgenundersökning av tjocktarmen efter ett lavemang. Lavemanget tillsammans med luft som pumpas in i ändtarmen gör att eventuella polyper syns tydligt på röntgenbilderna.

Behandling

Kolorektal cancer behandlas med kirurgi och/eller cellgiftsbehandling (kemoterapi), beroende på hur stor tumören är och om cancern hunnit sprida sig (metastasera) till andra delar av kroppen. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre är prognosen – därför ska du inte tveka att söka vård om du känner igen några av symtomen.