Tjocktarmscancer är den vanligaste cancerformen i matsmältningssystemet och ger ofta få eller inga symtom under lång tid, tills sjukdomen hunnit utvecklas betydligt. Därför är det viktigt att känna till de tidiga varningstecknen – och förstå var många läkare rekommenderar regelbundna hälsokontroller och screeningundersökningar för att kunna upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt.
I ett tidigt skede ger tjocktarmscancer få symtom, och ryggsmärta är ett ovanligt sådant. Ryggsmärta och tjocktarmscancer hänger inte nödvändigtvis samman. Tjocktarmen är ett ihåligt organ med muskulösa, något elastiska väggar, och tumörer orsakar sällan besvär förrän de blivit stora och avancerade.
Även tarminnehållet spelar roll: eftersom det är mycket flytande när det passerar genom tarmen – vattnet absorberas gradvis medan avföringen blir fastare – påverkas inte tarmvanorna av en blockering förrän tumören hunnit bli ganska stor.
Blödning i tjocktarmen är ett av de viktigaste varningstecknen vid tjocktarmscancer. Synlig, ljusröd blodförlust är dock inte typiskt för denna cancerform. Ljusrött blod, till exempel synliga spår på toalettpapperet eller i avföringen, brukar tyda på blödning nära kroppens utsida, exempelvis från hemorrojder eller en analfissur. Även om detta oftast har en godartad orsak bör det alltid undersökas av läkare.
Blodförlust kopplad till tjocktarmscancer är däremot ofta dold, så kallad okkult blödning, vilket innebär att blodet finns gömt i avföringen utan att vara synligt för blotta ögat. Avföringsprov kan analyseras med kemiska tester som påvisar blod i avföringen. Ett sådant test ingår ofta som rutin i hälsoundersökningar för att spåra dolda blödningar.
Eftersom tumören själv sällan ger besvär i ett tidigt skede kan symtom från en långvarig blodförlust vara det första som märks. Kronisk blodförlust, även i mycket små mängder, kan leda till anemi – blodbrist – vilket är ett varningstecken på tjocktarmscancer. Kroppen hinner helt enkelt inte bilda nya röda blodkroppar lika snabbt som den förlorar dem, och antalet röda blodkroppar sjunker.
De röda blodkropparna transporterar syre i hela kroppen. När antalet minskar försämras syretransporten, vilket kan ge trötthet, nedsatt ork, andnöd vid ansträngning och yrsel. När ett rutinmässigt blodprov visar anemi kommer läkaren att söka efter orsaken – bland annat genom att testa för dolt blod i avföringen för att utesluta tjocktarmscancer.
Ryggsmärta är alltså inte ett typiskt eller tidigt tecken på tjocktarmscancer, men det kan förekomma vid mer avancerad sjukdom, när tumörer börjar täppa till passagen genom tarmen. Tjocktarmens vägg innehåller kraftiga muskler som drar ihop sig i koordinerade vågrörelser, så kallad peristaltik, vilka driver innehållet framåt mot kroppens utsida samtidigt som vätska tas upp och avföringen blir fastare.
Vid en blockering i tarmen kan kolikliknande krampsmerter uppstå. Smärtorna kommer ofta i skov snarare än att vara konstanta. De känns oftast i buken, men vid en partiell eller tidig förträngning som ger förstoppning kan en vag känsla av uppblåsthet och tryck över magen uppstå. Eftersom avföringen inte tömms helt kan personer med tjocktarmscancer ofta uppleva att tarmrörelserna känns ofullständiga, och börja lägga mycket tid på toaletten i försök att lindra känslan.
I vissa fall kan tumörer växa obemärkt fram tills allvarliga skador och försvagning av tarmväggen uppstått. I sådana situationer kan en perforering – ett hål – bildas genom tarmväggen i närheten av tumören. Detta ger ömhet vid tryck och smärta på platsen för genombrottet.
Om hålet är tillräckligt stort för att tarmens innehåll läcker ut i bukhålan uppstår akut smärta tillsammans med feber och inflammation. Bukhinneinflammation, peritonit, kan vara extremt smärtsam. Buken blir mycket öm vid beröring, och allt som rör de inflammerade tarmarna – att gå, andas eller hosta – kan göra ont. Akut peritonit är en kirurgisk nödsituation där håligheten i tarmväggen måste repareras operativt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online