Blodcancer är cancerformer som drabbar blodet, benmärgen och lymfkörtlarna. Eftersom blodet och lymfsystemet kontinuerligt försörjer hela kroppen med viktiga celler och näringsämnen kan dessa cancerformer vara svåra att behandla. Det finns dock flera effektiva behandlingsmetoder, bland annat kemoterapi, strålbehandling och immunoterapi. Vilken metod som väljs beror på cancertyp, sjukdomens stadium och patientens allmäntillstånd.
Kemoterapi är den behandlingsform som oftast används vid leukemi. Lymfkörtlarna, som finns över hela kroppen, producerar de immunceller som behövs för att bekämpa kroppens inkräktare, exempelvis skadliga bakterier eller cancerceller. Cancer i lymfkörtlarna kan därför allvarligt påverka immunförsvaret.
Kemoterapi fungerar genom att syntetiska läkemedel söker upp cancercellerna och förändrar deras DNA. Detta gör att cellerna slutar dela sig eller växer långsammare, vilket ger de friska immuncellerna möjlighet att förstöra dem. Behandlingen ges ofta tre till fem gånger i veckan under sex veckor.
Kemoterapi har dock märkbara biverkningar, såsom håravfall, kraftig trötthet och ibland även en påverkan på annars friska lymfknutor.
Strålbehandling har visat sig vara en effektiv behandling mot cancer i benmärgen, eftersom benmärgen är mycket känslig för strålning. Vid behandlingen utsätter läkarna de cancerdrabbade områdena för strålning antingen via en specialiserad extern stråle eller genom att radioaktivt material placeras in i kroppen.
En stor fördel är att strålbehandling kan riktas enbart mot det drabbade området, vilket minskar risken att omgivande frisk vävnad skadas. Strålningen kan krympa tumörer och successivt förstöra cancercellerna.
Intensitetsmodulerad strålterapi (IMRT) använder avancerade datorprogram för att nå svårtillgängliga områden genom att dosera strålningen i tre dimensioner. Det ger ännu större träffsäkerhet och möjliggör högre, mer effektiva doser.
Ibland är det bästa sättet att bekämpa blodcancer att stärka kroppens eget immunförsvar. Speciellt framställda vacciner injiceras då i kroppen med regelbundna intervall. Immunoterapi anses mindre toxisk än kemoterapi och strålbehandling, vilka ibland kan skada annars friska celler.
Cancerceller som invaderar lymfsystemet kan ofta gömma sig för de vita blodkropparna. Immunoterapi innebär i grunden att de vita blodkropparna programmeras om för att kunna upptäcka dem. Denna information delas vidare med B-cellernas antikroppar, som mognar och utsöndrar antikroppar som täcker cancercellerna och angriper deras DNA.
Immunoterapi dödar även cancerceller genom att förstärka vissa T-cellers funktioner. Vissa T-celler kan exempelvis programmeras att jaga främmande celler genom att söka efter specifika cellmarkörer och skada dem. Andra T-celler, så kallade naturliga mördarceller (NK-celler), hittar infekterade celler och injicerar dem med kraftfulla kemiska ämnen som förstör dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online