AML-symtom: tecken på akut myeloisk leukemi

Vad är AML?

Akut myeloisk leukemi (AML) är en form av cancer som utgår från kroppens myeloida celler – de omogna cellerna i benmärgen som normalt bildar röda blodkroppar, vita blodceller och blodplättar. Sjukdomen kännetecknas av att onormala, omogna celler ansamlas i benmärgen och där stör bildningen av friska blodceller. Det gör att kroppen alltmer förlorar sin förmåga att bekämpa infektioner, transportera syre och stoppa blödningar.

AML är den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna, och risken att insjukna ökar markant med åldern. Eftersom sjukdomen ofta utvecklas snabbt är det viktigt att känna till de vanligaste symtomen och söka vård i tid.

Orsaker och riskfaktorer

Exakt vad som utlöser AML är ofta okänt, men flera faktorer ökar risken att utveckla sjukdomen:

• Tidigare kemoterapi: Behandling med vissa cytostatika, framför allt alkylerande ämnen, kan skada benmärgens celler och öka risken för AML senare i livet.
• Joniserande strålning: Exponering för höga doser strålning är en väl dokumenterad riskfaktor för att utveckla akut myeloisk leukemi.
• Medfödda tillstånd: Vissa genetiska sjukdomar ökar risken kraftigt. Personer med Downs syndrom har cirka 10–18 gånger högre risk att insjukna i AML jämfört med resten av befolkningen.
• Exponering för bensen: Långvarig kontakt med detta kemiska ämne, som finns inom vissa yrkesområden, är också kopplat till ökad risk.

Därför uppstår symtomen

De flesta symtom vid AML beror på att de maligna (cancerframkallande) vita blodcellerna tränger undan de friska blodcellerna i benmärgen. När antalet fungerande vita blodceller minskar försvagas immunförsvaret, vilket gör patienten mycket mottaglig för olika infektioner.

Vanliga symtom vid AML

Anemi (blodbrist): När antalet röda blodkroppar sjunker uppstår anemi, som ofta ger trötthet, andnöd vid fysisk ansträngning, blekhet, yrsel och hjärtklappning.

Lättblödning: En brist på blodplättar försämrar blodets koaguleringsförmåga. Det kan leda till blåmärken efter små stötar, näsblod, tandköttsblödningar och små rodnade prickar i huden (petekier).

Tidiga symtom

I sjukdomens början kan symtomen vara diffusa och likna dem vid en vanlig infektion:

• Feber
• Viktnedgång och nedsatt aptit
• Andnöd vid ansträngning
• Smärta i ben och leder

Eftersom dessa besvär är vanliga vid många mindre allvarliga sjukdomar kan de lätt missas. Kontakta vården om du har feber, trötthet eller andra besvär som inte går över.

Symtom i avancerat skede

När sjukdomen fortskrider kan ytterligare symtom tillkomma:

• Förstorad mjälte, som kan ge tryckkänsla eller obehag i vänster delen av buken
• Svullna lymfknutor, exempelvis på halsen, i armhålorna eller i ljumskarna
• Hudbesvär – vissa patienter utvecklar Sweets syndrom, en inflammatorisk hudsjukdom med smärtsamma röda utslag och feber

Ibland ger AML inga tydliga symtom alls, utan upptäcks av en slump i samband med ett rutinmässigt blodprov. Onormala blodvärden kan därför vara det första tecknet på sjukdomen.

När ska du söka vård?

Kontakta din vårdcentral eller jourmottagning om du under längre tid känner dig onormalt trött, får återkommande infektioner, har feber utan förklarlig orsak, lättblöder eller upptäcker svullnader på halsen, i armhålorna eller i ljumskarna. Vid kraftig försämring, hög feber eller svåra blödningar ska du söka akut vård direkt. Ju tidigare AML upptäcks, desto bättre är förutsättningarna för en effektiv behandling.