Leukemi orsakas av en genetisk mutation i arvsmassan (DNA) hos blodceller, vilket ibland beror på att bitar av DNA byter plats med varandra – så kallade translokationer. Dessa mutationer kan uppstå av sig själva, men flera yttre faktorer kan också stimulera cellerna att mutera. Forskare har identifierat samband mellan leukemi och strålning, kemikalier, ärftlighet samt i viss mån virusinfektioner.
All cancer börjar som DNA-mutationer i vissa celler. När vita blodceller förlorar delar av sitt DNA eller när deras DNA skadas inleds processen som kan leda till leukemi. De onormala, leukemiska cellerna replikeras sedan om och om igen, vilket skapar en omogen så kallad blastform som aldrig mognar ordentligt.
Till skillnad från normala blodceller dör inte de leukemiska cellerna, utan de fortsätter att dela sig tills det finns fler onormala celler än friska blodceller. Detta stör kroppens produktion av funktionella röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Mutationerna kan också uppstå genom translokationer, där en del av en kromosom flyttas och fäster vid en annan kromosom. Translokerade kromosomer stör den normala sekvensen i DNA:t, och störningen kan ibland stimulera tumörtillväxt samtidigt som kroppens naturliga tumörsuppression förhindras.
Exponering för strålning kan skada och förstöra celler, inklusive blodceller, samt orsaka DNA-translokationer. Forskning har visat att omfattande exponering för joniserande strålning, exempelvis vid radioaktivt nedfall eller hög dos strålbehandling, kan öka risken för vissa typer av leukemi, bland annat akut myeloisk leukemi.
Vissa kemikalier är cancerframkallande, vilket innebär att de kan orsaka cancer. Långvarig exponering samt yrkesmässig exponering för bensen, herbicider, bekämpningsmedel och även vissa permanenta hårfärgningar har kopplats både till ökad risk att utveckla leukemi och till att direkt bidra till sjukdomen.
En del forskning har kopplat leukemi till virusinfektioner. Ett exempel är retroviruset HTLV-1, som med säkerhet kan orsaka en ovanlig form av leukemi hos vissa individer. För andra virus har bevisen för ett samband varit starka i vissa fall, men kopplingen har ännu inte kunnat bevisas fullt ut.
Studier har visat att leukemi tenderar att drabba medlemmar i vissa familjer oftare än andra. Forskare misstänker därför att vissa former av leukemi kan ha en ärftlig komponent, men ett konkret samband har ännu inte kunnat fastställas. Personer med vissa ärftliga tillstånd, som Downs syndrom, har dock en känd förhöjd risk att utveckla sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online