Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är en grupp av sjukdomar där kroppens stamceller i benmärgen inte bildas eller fungerar som de ska. Det innebär att kroppen inte producerar tillräckligt många friska blodceller, vilket kan leda till allvarliga och till och med livshotande komplikationer. Enligt webbplatsen Blood Cancer and Leukemia diagnostiseras mellan 7 000 och 12 000 nya fall av myelodysplastiskt syndrom varje år i USA.
Myelodysplastiskt syndrom är i sig inte cancer, men vissa former av tillståndet kan utvecklas till akut myeloisk leukemi, vilket är en form av cancer. Av den anledningen kallas syndromet ofta för preleukemi. Det är därför viktigt att patienter med MDS följs regelbundet av läkare så att eventuella förändringar upptäcks i tid.
Vanliga symptom på myelodysplastiskt syndrom inkluderar trötthet och andnöd, lättblödighet eller tendens att lätt få blåmärken, oavsiktlig viktminskning, mycket blek hud, återkommande infektioner, petekier (små röda prickar under huden), svaghet och feber. Symtomen beror på vilken typ av blodceller som påverkas – röda blodkroppar, vita blodkroppar eller blodplättar.
Det finns flera olika typer av myelodysplastiskt syndrom:
5q-syndromet – påverkar kroppens DNA och är en av de vanligaste formerna.
Hypoplastisk MDS – liknar aplastisk anemi och kännetecknas av en kraftigt minskad blodbildning.
MDS med myelofibros – gör att benmärgsvävnad växer i mjälten och levern, samtidigt som den normala benmärgen ersätts med bindväv.
MDS med uttalad eosinofili – orsakar ett överskott av vissa vita blodkroppar, så kallade eosinofila granulocyter.
Patienter med myelodysplastiskt syndrom klassificeras efter sin risk att utveckla cancer. Intermediär-1 är den lägsta risknivån. Patienter på denna nivå har refraktär anemi, refraktär anemi med ringsideroblaster eller refraktär anemi med överskott av blaster. Patienter med högre risk att utveckla cancer klassificeras som intermediär-2 och har vanligtvis refraktär anemi med överskott av blaster i transformation eller kronisk myelomonocytisk leukemi. Riskklassificeringen används för att avgöra vilken behandling som passar bäst.
Den exakta orsaken till primärt myelodysplastiskt syndrom är okänd. Sekundärt myelodysplastiskt syndrom kan däremot orsakas av exempelvis tidigare kemoterapi eller strålbehandling samt exponering för miljögifter, som bensen och andra kemikalier. Risken ökar också med stigande ålder, och sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online