
Leukocyter (vita blodkroppar) är en central del av kroppens immunförsvar och skyddar oss mot infektioner, parasiter och andra främmande ämnen. De delas in i två huvudgrupper utifrån sin utformning och funktion: granulocyter och agranulocyter. Här går vi igenom vad som skiljer grupperna åt och vilka uppgifter de olika celltyperna har.
Granulocyter känns igen på sina karakteristiska korn (granula) i cytoplasman och sin lobade cellkärna. Gruppen består av tre typer:
Neutrofilerna är den vanligaste typen av granulocyt och utgör kroppens första försvarslinje mot infektioner. De fagocyterar, det vill säga förtär och förstör, främmande partiklar och bakterier snabbt efter att en infektion uppstått.
Eosinofilerna spelar en viktig roll i försvaret mot parasitinfektioner och är dessutom starkt involverade vid allergiska reaktioner, till exempel astma och höfeber.
Basofilerna är den ovanligaste typen av granulocyt. De frisätter histamin och andra ämnen vid allergiska reaktioner och bidrar även till kroppens inflammationsprocesser.
Agranulocyterna saknar synliga korn i cytoplasman och har en mer enhetlig, rund eller njurformad kärna. Även denna grupp består av flera viktiga celltyper:
Lymfocyterna ansvarar för kroppens specifika immunförsvar. Det finns tre huvudtyper:
Monocyterna är den största typen av leukocyt och deltar i fagocytos, alltså förtäring och nedbrytning av främmande partiklar. I blodet cirkulerar de kort tid innan de vandrar ut i vävnaderna och differentierar sig till makrofager. Makrofagerna finns i kroppens olika vävnader och spelar en avgörande roll i både det medfödda och det förvärvade immunförsvaret.
Sammanfattningsvis samverkar granulocyter och agranulocyter för att ge kroppen ett komplett försvar – från snabba, ospecifika reaktioner mot bakterier och parasiter till riktade attacker mot infekterade och cancerösa celler.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online