Levercancer är en sjukdom som oftast har sitt ursprung i någon annan del av kroppen och som med tiden sprider sig till levern. Denna form kallas metastatisk levercancer, eller levermetastaser. Eftersom sjukdomen vanligtvis är en fortsättning på en cancer som redan spridits i kroppen är det tyvärr vanligt att patienter med avancerad levercancer avlider inom ett år efter att diagnosen ställts. Det finns dock även primär levercancer, som utgår från själva levern, exempelvis hepatocellulär cancer som ofta kopplas till hepatitis B eller C samt långvarigt alkoholbruk.
Ett av de vanligaste symtomen på avancerad levercancer är kraftiga buksmärtor orsakade av en stor tumör. Smärtan har ofta sitt ursprung på bukens övre högra sida. Den kan vara molande och ihållande, men också skarp och brännande. Smärtan kan även stråla ut mot ryggen och området mellan skulderbladen, och den kan kännas precis under höger revbåge samt längs hela höger sida av kroppen.
När buksmärta från en tumör blir märkbar är det möjligt att en stor del av levern redan angripits av cancerceller och att sjukdomen håller på att sprida sig till andra organ. Det är inte ovanligt att smärtan är det första symtom en person upplever – och det är lika vanligt att detta sker sent i sjukdomsförloppet.
I takt med att levercancern utvecklas kan den börja påverka matsmältningssystemet. Ett av de vanligare symtomen är aptitlöshet, vilket i sin tur kan leda till gradig viktnedgång och trötthet. Uppblåsthet, illamående och ett allmänt obehag i buken kan också förekomma. Många patienter beskriver dessutom en känsla av tidig mättnad, det vill säga att man känner sig mätt redan efter små portioner mat.
När levern börjar svikta läcker gallan – den gulaktiga vätska som levern producerar – ut i resten av kroppen, vilket orsakar gulsot. Gulsoten ger huden en gulaktig ton, och även ögonvitorna blir gula. Illamående och kräkningar kan följa med tillståndet, och urinen blir ofta mörkare i färgen medan avföringen kan bli ljusare än vanligt.
Allteftersom sjukdomen fortskrider tilltar tröttheten ofta markant. Det kan bli svårt att koncentrera sig eller behålla fokus, och yrsel samt desorientering kan förekomma. Vissa patienter upplever även klåda över hela kroppen, feber och en allmän känsla av sjukdom.
Läkare kan använda blodprov som en första screeningmetod för att avgöra om cancer kan finnas, bland annat genom att mäta nivåerna av ämnet AFP (alfa-fetoprotein) samt levervärden. För att kunna ställa en säker diagnos krävs dock en biopsi från levern, där ett vävnadsprov analyseras under mikroskop.
För att fastställa var i levern cancercellerna befinner sig använder läkaren ofta ett instrument som kallas laparoskop – ett smalt instrument med kamera som förs in i kroppen via ett litet snitt för att undersöka levern direkt. En angiografi, där blodkärlen synliggörs med hjälp av kontrastmedel, används för att avgöra om cancern har sitt ursprung i levern eller om den börjat i någon annan del av kroppen. Modern bilddiagnostik som datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MR) spelar också en central roll vid utredningen.
Kontakta vården om du upplever långvariga buksmärtor, oförklarlig viktnedgång, gulfärgning av hud eller ögonvitor, eller en trötthet som inte går över. Ju tidigare en levercancer upptäcks, desto större är möjligheterna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online