Den portala venan (portavenan) är den stora blodkärl som för näringsämnesriktat, syrefattigt blod från mag-tarmkanalen och mjälten till levern för bearbetning, avgiftning och metabol reglering.
Bildning och lopp
- Bildas genom föreningen av v. mesenterica superior (SMV) och v. splenica bakom pankreas hals (L1–L2-nivå).
- Tar emot sidaflöden: v. mesenterica inferior (via splenisk), v. gastrica (vänster/höger), v. cystica.
- Löper i fria kanten av minskra omentum (lig. hepatoduodenale) anterior till IVC, posterior till gallgang och a. hepatica propria (portalen triaden).
- Delas upp i höger och vänster portalgren vid leverhilum.
Fysiologisk roll
- Volym: ~75 % av leverblodflöde (1,0–1,5 L/min); transporterar upptagna näringsämnen, läkemedel, gifter, tarmhormoner.
- Syre: Lågt (~50–60 % mättnad); a. hepatica levererar syrerikt blod (25 % flöde, 50 % O2-leverans).
- Första-passagemetabolism: Orala läkemedel/gifter extraheras/modifieras före systemisk cirkulation.
- Glukoshomeostas: Hepatocyter lagrar glykogen (postprandialt) eller frigör glukos (fastande) via portal glukossensing.
Klinisk betydelse
- Portal hypertension: Tryckgradient >5 mmHg (cirros, schistosomiasis, portaventrombos) → varicer, ascites, encefalopati.
- Portaventrombos: Myeloproliferativa neoplasier, cirros, pankreatit, hyperkoagulabilitet; kan orsaka tarminfarkt.
- Portosystemiska shunts: Går förbi lever → hepatisk encefalopati, minskad läkemedelsclearance.
- Transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt (TIPS): Skapar shunt för att dekomprimera portalsystemet.
Nyckelbudskap
Portavenan är den metaboliska porten till levern – unik i att den dränerar en kapillärbädd (tarm) in i en annan (leversinusoider) snarare än att återvända till hjärtat.
