Punktata leverkalifikationer är små (1–3 mm) kalciumdeponeringar utspridda i leverparenchymet, upptäckta incidentellt på CT eller MRI.
Vanliga orsaker
- Levermetastaser: Mest vanlig. Slemproducerande adenocarcinomer (tjocktarm, äggstock, magen, bukspottkörtel, bröst) kalcifierar ofta efter behandling eller spontant.
- Kronisk leversjukdom: Ciroš, kronisk hepatit B/C – dystrofisk kalcifiering i regenererande knutor eller fibrotiska septa.
- Granulomatösa infektioner: Tuberkulos, histoplasmos, schistosomias – kalcifierade granulom.
- Läkemedelsinducerade: Metotrexat, amiodaron, thorotrast (historisk).
- Godartade tumörer: Hemangiom (fleboliter), hydatidcystor (kalcifierad vägg).
- Vaskulära: Portaventrombos, leverartärsaneurysm.
- Sällsynta: Primär biliär kolangit, hemokromatos, alveolär ekinkokkos.
Klinisk betydelse
- Ofta incidentella, asymptomatiska, ingen behandling behövs.
- Om nya, multippla, eller hos cancerpatient → utreda för metastaser.
- Vid ciroš kan de indikera regenererande knutor (vanligtvis godartade).
Diagnostisk arbetsuppgift
- Anamnes: cancer, leversjukdom, resor, läkemedel.
- Lab: leverstatus, AFP, CEA, CA19-9, viral hepatitpanel.
- Bilddiagnostik: Kontrast-CT/MRI (karaktärisera förändringar). PET-CT vid misstanke om malignitet.
- Biopsi: Vid indeterminerad massa med kalcifiering.
Hantering
- Behandla underliggande orsak (t.ex. antivirala för HBV, cytostatika för metastaser).
- Övervakningsbilddiagnostik vid stabil/godartad.
- Kalcifieringarna i sig sällan kräver intervention.
