Nedsatt leverfunktion kan leda till ödem, det vill säga vätskeansamling i kroppens vävnader, av flera olika orsaker. Här förklarar vi de viktigaste mekanismerna bakom sambandet mellan leverproblem och vätskeretention.
Levern ansvarar för att producera albumin, ett protein som hjälper till att upprätthålla vätskebalansen i kroppen. När levern är skadad producerar den mindre albumin, vilket leder till ett minskat osmotiskt tryck i blodet. Det gör att vätska läcker ut från blodkärlen och ut i vävnaderna, vilket resulterar i ödem.
Nedsatt leverfunktion kan också leda till ökad vätskeretention på grund av förändringar i hur kroppen hanterar natrium och vatten. Levern hjälper till att reglera balansen mellan natrium och vatten i kroppen, och när den är skadad kan denna balans störas. Detta gör att kroppen behåller mer natrium och vatten, vilket ytterligare bidrar till ödembildning.
En skadad lever kan även orsaka portal hypertension, det vill säga förhöjt tryck i vena portae – det stora blodkärlet som transporterar blod från tarmarna till levern. Ett förhöjt portalt tryck kan göra att vätska läcker ut ur kärlen och samlas i buken, vilket leder till ascites – en form av ödem som drabbar bukhålan.
Leverpåverkan kan dessutom ge upphov till lymfstas, det vill säga ett blockerat eller försämrat flöde i lymfkärlen, som normalt hjälper till att dränera bort vätska från vävnaderna. När detta system inte fungerar som det ska ansamlas vätskan i kroppen, vilket ytterligare förstärker ödembildningen.
Sammanfattningsvis kan nedsatt leverfunktion leda till ödem genom en kombination av faktorer: låg albuminproduktion, ökad vätskeretention, portal hypertension och lymfstas. Uppstår tecken på vätskeansamling i kroppen är det därför viktigt att låta undersöka leverfunktionen, eftersom behandlingen bör riktas mot den bakomliggande orsaken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online