Ett förhöjt antal kärnceller i cerebrospinalvätskan (CSF), ofta kallad likvor eller ryggmärgsvätska, är ett fynd som kan väcka frågor hos både patienter och vårdpersonal. Tillståndet kallas pleocytos och upptäcks vanligtvis i samband med en lumbalpunktion. Det kan tyda på allt från infektioner till blödningar, autoimmuna sjukdomar eller läkemedelseffekter. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna.
Meningit är en infektion i hjärnhinnorna, de membraner som omger hjärnan och ryggmärgen. Den kan orsakas av bakterier, virus, svampar eller parasiter. Bakteriell meningit är den allvarligaste formen och den vanligaste orsaken till ett kraftigt förhöjet antal kärnceller i likvor. Tillståndet kräver omedelbar akutvård med antibiotika.
Viral meningit är en vanlig orsak till s.k. aseptisk meningit, det vill säga hjärnhinneinflammation som inte beror på bakterier. Viral meningit är oftast betydligt lindrigare än den bakteriella formen och läker normalt ut av sig själv inom några veckor, men ger ändå ofta ett tydligt förhöjet cellantal i CSF.
Encefalit är en infektion i själva hjärnvävnaden och kan orsakas av samma smittämnen som ger meningit. Den kan också ha autoimmun bakgrund, exempelvis vid multipel skleros. Även här ses ofta ökat antal kärnceller i likvor.
En subaraknoidalblödning är en blödning i utrymmet mellan hjärnan och hjärnhinnorna. Vanliga orsaker är huvudtrauma, ett brustet blodkärlsförknutning (aneurysm) eller en medfödd kärlmissbildning. Blodet i vätskan leder till irritation och inflammation, vilket ger förhöjt cellantal.
Ett allvarligt huvudtrauma kan orsaka blödning och inflammation i centrala nervsystemet, vilket speglas som ett ökat antal kärnceller i CSF-provet.
Vid stroke, oavsett om den beror på blödning eller syrebrist i hjärnan, kan en inflammatorisk reaktion uppstå som höjer antalet kärnceller i likvor.
MS är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper myelinskidan, det skyddande höljet runt nervcellernas utskott. Inflammationen som uppstår vid sjukdomsskoven ger ofta ett måttligt förhöjet cellantal i CSF, vilket används som ett stöd i diagnostiken.
Guillain-Barrés syndrom är en autoimmun sjukdom som drabbar de perifera nerverna, ofta efter en infektion. Även vid detta tillstånd ses typiskt en inflammation som höjer antalet kärnceller i ryggmärgsvätskan.
Vissa cancerformer kan sprida sig till hjärnhinnorna, så kallad meningeal carcinomatos. När cancertceller når likvor triggar de en inflammatorisk reaktion som ger förhöjt antal kärnceller.
Vissa läkemedel, exempelvis metotrexat och ciklosporin, kan i sällsynta fall orsaka läkemedelsutlöst inflammation i centrala nervsystemet och därmed ett ökat antal kärnceller i CSF.
Ett förhöjt cellantal i likvor är inte en diagnos i sig, utan ett tecken på att något pågår i centrala nervsystemet. Plötslig kraftig huvudvärk, feber, stel nacke, ljuskänslighet, förvirring eller nedsatt medvetande ska alltid bedömas akut. En korrekt tolkning av CSF-provet kräver alltid läkare, som kombinerar cellanalysen med symtombild, provresultat och vid behov bildundersökningar för att fastställa rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online