
Bronkerna – de stora luftvägarna som leder luft från luftröret ut i lungorna – är kläda med en speciell typ av vävnad som kallas pseudostratifierat cilierat columnarepitel. Namnet låter komplicerat, men innebär helt enkelt att epitelet ser ut att bestå av flera lager, medan alla celler i själva verket vilar mot samma basalmembran och har sina kärnor på olika höjder.
De cilierade cellerna utgör den mest framträdande delen av epitelet och ligger närmast luftvägens yta. Deras ovansida är täckt av små hårliknande strukturer, så kallade cilier, som rör sig i en samordnad vågliknande rörelse. Genom denna rörelse transporteras slem tillsammans med inandade partiklar som damm, pollen och mikroorganismer uppåt mot svalget, där de kan sväljas eller hostas upp.
Spridda mellan de cilierade cellerna finns så kallade bägceller. Dessa producerar slem som fuktar luftvägarna och fungerar som ett klibbigt skyddslager som fångar upp främmande partiklar och bakterier innan de hinner nå djupare ner i lungorna.
Närmast basalmembranet ligger de basala cellerna, som fungerar som stamceller. De kan utvecklas (differentieras) till nya cilierade celler eller bägceller när befintliga celler åldras eller skadas, vilket gör dem avgörande för att hålla luftvägsepitelet intakt och funktionellt.
Tillsammans bildar dessa celltyper det så kallade mucociliära transportsystemet – ett elegant försvar som kontinuerligt rengör luftvägarna och skyddar lungorna mot smuts, allergener och infektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online