Varför är det anatomiska och fysiologiska döda rummet lika stora i en frisk lunga?

I en frisk, normal lunga är det anatomiska och det fysiologiska döda rummet i praktiken lika stora. Orsaken är att i princip alla alveoler som ventileras också får tillräcklig blodgenomströmning, vilket innebär att ingen extra "död" volym tillkommer utöver luftvägarnas egen volym.

Vad är det anatomiska döda rummet?

Det anatomiska döda rummet består av de delar av luftvägarna där inget gasutbyte sker. Hit räknas näsa, mun, svalg, struphuvud (larynx), luftstrupe (trachea) och bronker. Den luft som finns här deltar inte i syre- eller koldioxidutbytet med blodet. Hos en vuxen person uppgår denna volym till cirka 150 ml.

Vad är det fysiologiska döda rummet?

Det fysiologiska döda rummet omfattar det anatomiska döda rummet samt eventuella alveoler som ventileras men inte perfunderas, alltså inte får någon blodtillförsel. Sådana alveoler bidrar inte heller till gasutbytet och räknas därför som död volym.

Därför sammanfaller begreppen i en frisk lunga

Hos en frisk person perfunderas i regel alla alveoler som ventileras. Det finns därför ingen nämnvärd alveolär dödvolym, och det fysiologiska döda rummet blir därmed ungefär lika stort som det anatomiska. Normalt utgör det fysiologiska döda rummet cirka 20–30 % av tidalvolymen, det vill säga den luftmängd som andas in och ut vid varje andetag.

Skillnaden mellan de två begreppen blir först tydlig vid sjukdom. Vid exempelvis lungemboli blockeras blodflödet till delar av lungan, vilket skapar ventilerade men icke-perfunderade alveoler. Då ökar det fysiologiska döda rummet och blir större än det anatomiska.