Hodgkins sjukdom är en ovanlig form av cancer, ett så kallat lymfom, som drabbar det lymfatiska systemet – den del av kroppen som spelar en central roll i immunförsvarets funktion. Enligt Leukemia and Lymphoma Society utgör Hodgkins sjukdom cirka 11,4 procent av alla lymfom.
Strålbehandling är sällan den enda behandlingsform som används vid Hodgkins sjukdom, enligt University of Florida Shands Cancer Center. Ofta kombineras strålningen med kemoterapi, särskilt när sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede. Syftet är att maximera chansen till bot medan risken för långsiktiga komplikationer hålls så låg som möjligt.
Strålbehandling använder högenergetiska strålar för att rikta in sig på och förstöra de cancerceller och tumörer som finns hos patienter med Hodgkins sjukdom. Modern teknik gör det möjligt att koncentrera stråldosen mot de drabbade områdena, vilket skyddar omgivande frisk vävnad.
Strålbehandlingen vid Hodgkins sjukdom genomförs vanligtvis fem dagar per vecka under tre till fem veckor, enligt University of Florida Shands Cancer Center. Varje behandlingstillfälle är kort, ofta bara några minuter, men hela behandlingsperioden kräver noggrann planering och regelbundna kontroller.
De vanligaste biverkningarna av strålbehandling vid Hodgkins sjukdom inkluderar diarré, magkramp, illamående, ökad avföring eller urinering, trötthet samt minskade nivåer av röda eller vita blodkroppar. Strålning mot halsregionen kan även leda till hypotyreos, det vill säga en underfunktion i sköldkörteln som kan behöva behandlas med medicin.
Dessutom visade en studie från National Cancer Institute, publicerad i Journal of the American Medical Association 2003, ett samband mellan strålbehandling för Hodgkins sjukdom och utveckling av bröstcancer hos kvinnliga patienter senare i livet. Detta är en anledning till att läkare idag försöker begränsa stråldoser och använda mer riktade tekniker än tidigare.
Även om strålterapi kan vara en effektiv behandling mot Hodgkins sjukdom visade en studie från Netherlands Cancer Institute, publicerad i New England Journal of Medicine 2003, att strålning inte gav någon nytta när den användes för att förebygga återfall hos patienter som redan var i fullständig remission efter kemoterapi. Detta tyder på att strålbehandling bör skräddarsys individuellt utifrån sjukdomens stadium, tidigare behandling och patientens övergripande hälsa.
Du som ska genomgå strålbehandling bör alltid diskutera både nytta och risker med din onkolog, och fråga om vilka uppföljningskontroller som rekommenderas efter avslutad behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online