1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa
|  | Hälsa och Sjukdom >  | Cancer | Lymfom

Hur flyter lymfvätskan? Så fungerar lymfsystemets flöde

Lymfflödet är en avgörande del av lymfsystemet, som spelar en central roll i kroppens vätskebalans, avfallshantering och immunförsvar. Till skillnad från blodcirkulationen, som drivs av hjärtats pumpverkan, saknar lymfsystemet en egen pump. Istället förlitar sig lymfvätskans rörelse på flera samverkande mekanismer. Här förklarar vi hur lymfan färdas genom kroppen.

1. Lymfkapillärerna – där allt börjar

Lymfsystemet börjar med små, mycket genomsläppliga kärl som kallas lymfkapillärer. Dessa finns i mellanrummet mellan cellerna och har till uppgift att samla upp överskottsvätska, proteiner och avfallsprodukter från vävnaderna. Vätskan som tas upp av kapillärerna får namnet lymfa.

2. Vävnadstrycket driver lymfan framåt

Den främsta drivkraften bakom lymfflödet är trycket i vävnadsvätskan. När blodkapillärerna filtrerar ut vätska och lösta ämnen till vävnaderna ökar trycket i det interstitiella utrymmet. Denna tryckskillnad pressar vätskan in i lymfkapillärerna och sätter igång lymfflödet.

3. Muskler och andning fungerar som pump

Skelettmusklernas sammandragningar vid rörelse samt mellangärdets rytmiska rörelser under andningen komprimerar och masserar lymfkärlen. Musklerna utövar tryck mot kärlväggarna och driver därmed lymfvätskan framåt – därför är fysisk aktivitet så viktig för ett sunt lymfsystem.

4. Ventilerna håller rätt riktning

Lymfkärlen är försedda med backventiler som förhindrar att lymfan rinner baklänges. Ventilerna öppnas när trycket inuti kärlet är högre än trycket utanför, vilket låter lymvan fortsätta framåt. När trycket sjunker stänger ventilerna och stoppar återflödet.

5. Lymfknutorna renar vätskan

Längs lymfkärlens bana ligger små, bönformade organ som kallas lymfknutor. När lymvan passerar dem genomgår den en filtrering. Knutorna innehåller immunceller som fångar bakterier, virus och andra främmande partiklar, vilket bidrar till att bekämpa infektioner och upprätthålla immunförsvarets övervakning.

6. Insamlingskärl och lymfstammar

Lymfan från olika delar av kroppen samlas successivt upp i allt större kärl, de så kallade insamlingskärlen. Dessa förenas och bildar till slut kroppens två största lymfstammar: bröstgången (ductus thoracicus), som dränerar lymfa från större delen av kroppen inklusive vänster överkropp, samt höger lymfstam, som samlar upp lymfa från höger sida av huvudet, halsen, bröstet och höger arm.

7. Målet: nyckelbensvenerna

Bröstgången mynnar i vänster nyckelbensven, medan höger lymfstam ansluter till höger nyckelbensven. Där återförs lymfvätskan till blodbanan, blandas med blodet och fortsätter att cirkulera genom hela kroppen. Cirkeln är sluten.

Vad påverkar lymfflödet?

Lymfflödet kan påverkas av flera faktorer, bland annat vätskebalans, fysisk aktivitet, allmänhälsa och vissa sjukdomstillstånd. God vätsketillförsel och regelbunden motion främjar ett effektivt flöde, medan tillstånd som lymfödem – där lymfvätska ansamlas i vävnaderna – kan störa det normala flödet och kräva medicinsk behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online