Lymfkörtlar är små, bönformade körtlar som fungerar som filter för lymfsystemet, fångar patogener och avvikande celler. De koncentreras i halsen (cervikala), armhålorna (axillära) och ljumen (inguinala). Förstoring (lymfadenopati) signalerar en underliggande process som sträcker sig från godartad till malign.
Vanliga orsaker
- Infektion (Reaktiv lymfadenopati): Vanligaste orsaken. Viral (EBV, CMV, HIV, COVID-19), bakteriell (streptokocker, tuberkulos, kattklö), svamp, eller parasitär. Körtlarna är typiskt ömma, rörliga, och återgår efter att infektionen läkt.
- Malignitet:
- Primär: Lymphom (Hodgkin, non-Hodgkin), leukemi.
- Metastatisk: Spridning från bröst, lung, melanom, huvud/hals, GI, GU-cancer. Körtlarna tenderar att vara fasta, icke-ömma, fixerade/sammensvetsade, och progressivt förstorade.
- Autoimmuna & inflammatoriska: SLE, reumatisk artrit, sarkoidos, Kawasakis sjukdom, IgG4-relaterad sjukdom.
- Övriga: Läkemedelsreaktioner (fenytoin, allopurinol), serumfeber, Kawasakis sjukdom, Castlemans sjukdom, Kikuchi-Fujimotos sjukdom.
Viktiga symptom
- Förstorade, palpabla körtlar (≥1 cm generellt avvikande)
- Ömhet vs. icke-ömma
- Konstitutionella symptom: feber, nattsvett, oförklarlig viktminskning, trötthet (B-symtom)
- Lokala symptom: halsont, hosta, hudförändringar beroende på avdrenageområde
Utredning & Behandling
Utredning: Anamnes (varaktighet, progress, exponering), fysisk undersökning (storlek, konsistens, rörlighet, lokalisation), BK med differentialräkning, inflammationsmärkare (BSR, CRP), infektionsserologi, bilddiagnostik (US, CT, PET-CT), och till slut excisionsbiopsi för definitiv diagnos om malignitet misstänks eller körtlar kvarstår >2–4 veckor utan tydlig infektionsorsak.
Behandling riktar sig mot den underliggande orsaken:
- Infektion: Antibiotika/antivirala; avvaktnande vid viral.
- Malignitet: Cytostatika, strålbehandling, immunterapi, riktad terapi, stamcellstransplantation per lymphom/leukemiundertyp.
- Autoimmuna: Immunsuppressiva, biologiska läkemedel.
- Reaktiv/godartad: Avvaktnande med uppföljning.
Bestående, smärtfria, hårda, eller supraklavikulära lymfadenopati hos vuxna bör utredas för malignitet tills motsatsen är visat.
