En lymfkörtelbiopsi innebär att man tar ett litet vävnadsprov från en lymfkörtel för att undersöka om det finns avvikelser, infektioner eller cancerceller. Här följer en översikt över hur ingreppet vanligtvis går till.
Läkaren förklarar ingreppet, möjliga risker och vad man kan förvänta sig av resultatet, för att inhämta ditt informerade samtycke. Området runt lymfkörteln rengörs därefter noggrant och lokalbedövning ges för att bedöva platsen, så att du inte känner smärta under ingreppet.
Läkaren lokaliserar lymfkörteln som ska biopseras genom att känna efter svullna eller förstorade körtlar under huden. I vissa fall används även ultraljud för att hitta rätt position exakt.
Ett litet snitt görs i huden över lymfkörteln, oftast bara några millimeter långt.
Med hjälp av specialinstrument tar läkaren försiktigt bort hela lymfkörteln eller en del av den genom snittet.
Snittet sys ihop med upplösbara suturer eller försluts med speciella tejpremsor. Ett litet plåster läggs på för att skydda såret.
Den borttagna lymfkörtelvävnaden placeras i en steril behållare och skickas till ett laboratorium för vidare analys.
På laboratoriet bearbetas vävnaden och undersöks av en patolog, det vill säga en läkare specialiserad på att analysera vävnadsprover. Patologen letar efter onormala celler, tecken på infektion eller andra avvikelser.
Patologens rapport innehåller detaljerad information om fynden från biopsin. Läkaren går sedan igenom resultaten tillsammans med dig, förklarar vilken behandling som eventuellt behövs och tar fram lämpliga nästa steg utifrån svaret.
Vilken teknik som används vid en lymfkörtelbiopsi kan variera beroende på var lymfkörteln sitter och läkarens bedömning. Vissa biopsier tas med en tunn finnål, medan andra kräver ett mer omfattande kirurgiskt ingrepp där hela körteln tas bort. Din läkare ger dig mer detaljer och anvisningar som är anpassade efter just din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online