Långsiktiga effekter av asbestexponering – vad du behöver veta

Asbest är ett isoleringsmaterial som användes i stor utsträckning under 1800-talet och långt in på 1900-talet, innan dess skadliga effekter blev kända. Materialet värderades högt för sin brandhärdighet, styrka och isoleringsförmåga, men med tiden visade det sig att de mikroskopiska fibrerna kan orsaka allvarliga och ofta dödliga sjukdomar.

Ett av de största problemen med asbestrelaterade sjukdomar är att de kan utvecklas i decennier utan att ge några tydliga symtom. Vissa personer arbetade med asbest i över 40 år innan hälsoproblem uppstod. Långvarig exponering orsakar framför allt två allvarliga tillstånd: asbestos och mesoteliom.

Asbestos

Asbestos är en kronisk lungsjukdom som orsakas av att asbestfibrer fastnar i lungvävnaden. Sjukdomen leder till förtjockning av hinnan runt lungorna, vilket hindrar lungorna från att expandera och fungera normalt.

Typiska symtom på asbestos är:

• Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning
• Bröstsmärta och tryck över bröstet
• Ihållande hosta
• Trötthet och nedsatt kondition

Såvitt känt finns det ännu ingen botande behandling för asbestos. Behandlingen fokuserar därför på att lindra symtomen, bland annat genom syrgastillskott, lungrehabilitering och regelbundna läkarundersökningar för att följa sjukdomens utveckling.

Mesoteliom

Mesoteliom är en ovanlig men mycket aggressiv cancerform som kan visa sig så sent som 60 år efter den första exponeringen för asbest. Sjukdomen drabbar mesotelcellerna – de celler som bildar en skyddande hinna på ytan av de flesta inre organ, oftast lungsäcken eller bukhinnan.

Tyvärr är prognosen mörk. De flesta patienter med mesoteliom avlider inom tre år efter diagnosen, eftersom det fortfarande saknas en botande behandling. Behandlingsalternativen, som kirurgi, kemoterapi och strålning, syftar främst till att förlänga livet och lindra besvären. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre är dock förutsättningarna för effektiv vård.

Så skyddar du dig mot asbest

Även om asbest är förbjudet i Sverige sedan 1982 finns materialet kvar i många äldre byggnader, till exempel i takplattor, rörisolering och golvmaterial. Du kan minska risken för asbestrelaterade sjukdomar genom att följa några grundläggande riktlinjer:

• Arbeta aldrig med asbest utan särskild utbildning. Sanering ska utföras av behörig personal.
• Använd handverktyg istället för elverktyg. Borrande och slipning sprider farliga fibrer i luften.
• Bär en godkänd asbestmask. En vanlig dammmask ger inte tillräckligt skydd mot de mikroskopiska fibrerna.
• Använd kraftfull dammsugning vid hantering. Sug bort dammet löpande med en industriell dammsugare med HEPA-filter.
• Fukta materialet före borttagning. Fukt minskar risken att fibrer virvlar upp i luften.

Om du misstänker att ditt hem innehåller asbest, kontakta alltid en certifierad saneringsfirmma innan du påbörjar något arbete. Och har du tidigare arbetat med asbest? Berätta det för din läkare – tidig upptäckt kan göra stor skillnad.