Prostataspecifikt antigen (PSA) är ett protein som produceras av prostatans celler och som finns i viss mängd i blodet hos alla män, även de med en helt frisk prostata. Hos män som har prostatacancer eller håller på att utveckla sjukdomen är PSA-värdena dock ofta högre än normalt. Mätning av PSA är därför en allmänt accepterad indikator på sannolikheten att utveckla prostatacancer. Förhöjda PSA-värden påverkas av många olika faktorer, bland annat ålder, familjehistoria, genetik, kost och livsstilsval.
En studie publicerad i december 2010 i Korean Journal of Urology undersökte serumtestosteronnivåernas roll för att förutsäga prostatacancer. Forskarna analyserade fler än 500 vävnadsbiopsier från patienter och fann att män med lågt testosteron hade en signifikant högre frekvens av prostatacancer. Författarna noterade samtidigt att andra faktorer, såsom hög ålder och prostatastorlek, också fungerade som indikatorer på sjukdomen. Slutsatsen blev att även om lägre testosteronnivåer var kopplade till sjukdomen, innebar det inte nödvändigtvis en ökad risk för metastatisk prostatacancer.
Prostatacancer, vilket speglas i PSA-värdena, är känt för att vara vanligare hos män med afrikansk härkomst än inom andra befolkningsgrupper. I utgåvan av Urologic Oncology från mars 2011 beskrev forskare sjukdomens patologiska drag hos män i Ghana för att kartlägga sambandet mellan olika indikatorer och sjukdomsfrekvensen. Analysen omfattade 170 patienter och visade ett starkt samband mellan ålder, en fettrik kost med låg konsumtion av frukt och grönsaker samt förhöjda PSA-värden. Studien drog slutsatsen att både etnicitet och kostval är betydelsefulla faktorer för sjukdomens utveckling och svårighetsgrad.
Genetiska studier har visat att oregelbundenheter i nukleotidsekvenser – genernas byggstenar – kan leda till förhöjda PSA-värden och därmed en större sannolikhet för prostatacancer. En studie publicerad i februari 2011 i PLoS One syftade till att identifiera enskilda nukleotidpolymorfismer (SNP), där en enda nukleotid ersätts av en annan och därmed kan förändra risken för sjukdomen. Forskarna analyserade över 10 000 vävnadsbiopsier från prostatacancerpatienter och jämförde dem med ungefär lika många cancerfria kontroller för att hitta de genetiska variationer som är kopplade till förhöjda PSA-värden.
Studien fann att förändringar i nukleotidsekvensen på den kromosomala plats som kallas KLK3 var associerade med förhöjda PSA-värden. Intressant nog upptäckte forskarna också att nukleotidvariationer som ger lägre PSA-värden omvänt relaterade till låggradiga tumörer, men positivt korrelerade med höggradiga tumörer. Med andra ord: ju lägre PSA-värdena är, desto större är chansen att tumören inte kommer att metastasera, det vill säga sprida sig till andra delar av kroppen.
I aprilutgåvan 2011 av Scandinavian Journal of Urology and Nephrology försökte forskare fastställa ett samband mellan förekomsten av enzymer som kallas metalloproteinaser och aggressiviteten hos prostatacancer, mätt genom PSA-värden. Ett metalloproteinase är ett enzym som klyver, det vill säga bryter ner, proteinmolekyler för att kunna avlägsna dem från kroppen. Namnet kommer från de metalljoner som krävs för enzymets funktion. Forskarna analyserade prostatavävnadsprover från 133 patienter och fann ett signifikant samband mellan dessa enzymer och frekvensen av aggressiva former av sjukdomen.
PSA-värden påverkas alltså av flera samverkande faktorer – från hormonella nivåer och genetiska variationer till kostvanor och etnicitet. Ett förhöjt PSA-värde betyder därför inte automatiskt att man har prostatacancer, men det bör alltid följas upp noggrant. Kontakta din läkare för regelbundna kontroller och diskutera vilka riskfaktorer som kan vara relevanta just för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online