Männens prostata producerar ett speciellt protein som kallas prostataspecifikt antigen (PSA). Nivåerna av detta protein i blodet kan tyda på sjukdomar, exempelvis tumörer. Trots detta diskuterar läkare fortfarande exakt vilket PSA-värde som bör betraktas som förhöjt, eftersom tolkningen av resultatet är mer komplex än många tror.
Enligt amerikanska National Cancer Institute skiljer sig normala PSA-nivåer från person till person – det som är normalt för en individ kan vara högt för en annan. Läkaren måste därför alltid väga testresultatet mot patientens övriga faktorer, såsom sjukdomshistorik och ålder, innan några slutsatser dras.
Länge ansåg forskarna att ett PSA-värde över 4,0 nanogram per milliliter blod var onormalt högt under alla omständigheter. En studie publicerad i New England Journal of Medicine år 2004 visade dock att ett värde på 4,0 nanogram per milliliter motsvarade en risk för prostatacancer på 15,2 procent – och att endast 2 procent av patienterna hade den mest aggressiva formen av sjukdomen. Detta förändrade synen på gränsvärdet avsevärt.
Ett PSA-test bekräftar inte i sig förekomsten av prostatacancer, men det är ett värdefullt verktyg när läkaren ska ställa diagnos. Upprepade prov som visar stigande PSA-nivåer över tid kan vara ett tecken på att en eventuell cancer fortskrider. För en säkrare diagnos krävs dessutom andra undersökningar, exempelvis en rektalundersökning av prostatan.
Läkare kopplar idag vissa PSA-nivåer till en statistisk sannolikhet för cancer:
PSA-nivåerna tenderar att stiga naturligt allteftersom män blir äldre. Ett normalt PSA-värde hos en 60-årig man skulle därför kunna betraktas som mycket högt hos en 40-åring. Även mediciner och medicinska ingrepp påverkar resultatet: vissa läkemedel, exempelvis finasterid, kan konstgjort halvera PSA-nivån, medan procedurer som en prostatabiopsi kan tillfälligt höja värdet. Därför är det viktigt att informera läkaren om aktuella läkemedel och genomförda undersökningar innan testet tas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online