Prostatacancer är den vanligast diagnosticerade cancerformen bland amerikanska män. Forskare och vårdpersonal har därför genomfört omfattande studier för att undersöka hur rökning påverkar både risken att insjukna och sjukdomens förlopp.
Rökning orsakar inte prostatacancer på egen hand. Enligt American Cancer Society (ACS) fungerar tobaksrök i stället som en cancerfrämjande faktor, eftersom cancerogena ämnen påverkar kroppens cirkulerande hormonnivåer.
Sambandet mellan rökning och prostatacancer är fortfarande oklart, eftersom forskningen på området visat delvis motsägelsefulla resultat. Flera studier har dock kunnat påvisa tydliga kopplingar mellan aktiv rökning, ålder, antal rökår och risken att utveckla sjukdomen.
Enligt American Cancer Society löper medelålders män som röker en markant förhöjd risk vid en prostatacancerdiagnos. Aktiva rökare har 66 procent större sannolikhet att cancern sprider sig utanför prostataglandeln. Dessutom är risken att dö i sjukdomen 30 procent högre bland rökare jämfört med icke-rökare.
ACS har även konstaterat att män som rökt minst 40 paketår – det vill säga ett paket cigaretter om dagen i 40 år, eller två paket dagligen i 20 år – löper större risk att drabbas av en mer avancerad form av prostatacancer. Ju längre rökvanorna varat, desto allvarligare blir alltså prognosen vid diagnos.
Män som slutar röka innan en eventuell diagnos kraftigt förbättrar sina möjligheter till en botbar behandling om sjukdomen skulle uppstå senare i livet. Eftersom rökning allvarligt skadar den långsiktiga hälsan är det bästa rådet att helt undvika tobak – det minskar inte bara risken för komplikationer vid prostatacancer utan även risken att utveckla många andra kroniska sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online