Fröimplantation i prostatan, även känt som brakyterapi, innebär att små radioaktiva kapslar – så kallade "frön" – placeras direkt i prostatan där de avger strålning mot cancertumören. Fröna, som är ungefär lika stora som ett riskorn, avger strålning som långsamt avtar i intensitet med tiden och till slut blir inaktiv i kroppen. Eftersom stråldosen kan ges på nära håll till prostatavävnaden kan den totala strålmängden vara lägre än vid yttre strålbehandling.
Om cancern har avancerat så pass att behandling krävs kommer en onkolog att utvärdera olika behandlingsalternativ tillsammans med patienten. Goda kandidater för brakyterapi är framför allt de vars cancer inte har spridit sig utanför prostatan, samt de som bedöms ha låg risk för urinretention – ett vanligt komplikationstillstånd efter brakyterapi.
Det är viktigt att diskutera alla tänkbara komplikationer och risker i samband med brakyterapi med din läkare. Detta gäller både de biverkningar som kan upplevas direkt efter operationen och de som kan uppstå när strålterapin börjar verka på cancercellerna.
Implantationen görs genom att en ultraljudssond förs in i ändtarmen, varefter tunna nålar används för att placera mellan 50 och 100 frön i prostatan, enligt American Brachytherapy Society. Även om nålarna är mycket tunna kan det uppstå omedelbara biverkningar, som ömhet eller värk i prostataområdet. Blåmärken och svullnad är också normalt. Kvarstår symtomen dock längre än en vecka eller verkar de förvärras kan det vara tecken på kirurgiska komplikationer, exempelvis problem med implantaten eller reaktioner kopplade till strålningen.
Eftersom prostatan spelar en roll för både urinflöde och erektionsfunktion finns det risk för allvarliga långvariga biverkningar vid fröimplantation. Den första är permanent urininkontinens, alltså svårigheter att kontrollera urinering, eller urinretention – helt oförmåga att tömma blåsan på normalt sätt. Eftersom brakyterapi orsakar svullnad och inflammation i prostatan kan dessa besvär vara kortvariga, men de kan i vissa fall bli bestående. Enligt Donald B. Fuller, medicine doktor vid Radiation Medical Group Inc., ökar risken med patientens ålder – en 70-årig patient löper exempelvis större risk att drabbas av permanent inkontinens än en 50-årig.
Även om det kirurgiska alternativet till brakyterapi oftast ger större påverkan på sexualfunktionen kan impotens även uppstå efter brakyterapi. Forskarna misstänker att strålningen kan skada de nerver som behövs för att skapa en erektion, enligt Prostate Cancer Treatment Guide. Eftersom brakyterapi ger en mer lokaliserad stråldos varierar resultaten från ingen förlust av sexuell funktion, till viss nedsättning eller i värsta fall fullständig impotens. Av denna anledning rekommenderas män som önskar få barn i framtiden att spara spermier innan behandlingen påbörjas.
Radioaktiva ämnen hjälper till att döda eller förändra cancerceller, men strålningen kan också skada friska celler. Eftersom fröna implanteras inuti kroppen kan riskerna vid brakyterapi skilja sig från andra former av strålbehandling. Det är till exempel möjligt att ett av de radioaktiva fröna passerar ut via urinen, vilket inte bara kan påverka patienten själv utan även personer i omgivningen som kommer i kontakt med fröet. Planerar du att skaffa barn inom den närmaste tiden, cirka ett och ett halvt år, är det klokt att spara spermier i förväg för att skydda ett kommande barn från strålningsexponering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online