Prostataproblem är ett vanligt besvär hos män över 50 år, och kirurgisk behandling är en av de mest använda metoderna för att hantera olika prostatasjukdomar. Vissa operationsmetoder är vanligare än andra, eller passar bättre för specifika tillstånd eller olika stadier av en sjukdom. Oavsett vilken typ av prostataoperation man genomgår är det klokt att känna till de eventuella efterverkningar som ingreppet kan medföra.
Män kan opereras i prostata av olika skäl. De flesta förknippar prostatakirurgi med prostatacancer, men operation utförs även vid benign prostatahyperplasi (BPH), ett tillstånd där prostatan växer med åldern. BPH kan orsaka allvarliga komplikationer såsom inkontinens, återkommande urinvägsinfektioner och njursvikt. Därför kan det i svåra fall vara bäst att ta bort en del av prostatan.
Män med BPH behöver oftast ingen ytterligare behandling efter operationen, medan män med prostatacancer ofta också får andra behandlingar, exempelvis strålning eller kemoterapi.
Transuretral resektion av prostata, TURP, är den mest använda kirurgiska behandlingen vid BPH. Den används även för att lindra urinbesvär hos män med mer avancerad prostatacancer. Vid TURP förs ett instrument som kallas resektoskop upp genom penis till prostatan – patienten får naturligtvis anestesi innan ingreppet påbörjas. När resektoskopet nått prostatan skärs vävnad bort tills tillräckligt mycket har avlägsnats. Patienter som genomgår TURP kan behöva vårdas på sjukhus i några dagar.
Transuretral incision av prostata (TUIP) är en mindre invasiv variant av TURP som är särskilt lämplig för män i tidiga stadier av BPH. De första stegen i operationen är desamma som vid TURP, men skillnaden uppstår när kirurgen når prostatan. Istället för att ta bort stora mängder prostatavävnad gör kirurgen endast ett snitt i prostatan, vilket ger urinen friare passage från blåsan. TUIP är en dagkirurgisk procedur, vilket innebär att patienten oftast kan gå hem samma dag.
Vid prostatektomi tas prostatakörteln bort helt. Ingreppet används främst för män med prostatacancer, eftersom efterverkningarna är kraftigare än vid TURP eller TUIP.
Vid öppen prostatektomi gör kirurgen ett snitt i nedre delen av buken eller i perineum (området mellan pungen och ändtarmen) och avlägsnar prostatan genom snittet. Vid laparoskopisk prostatektomi görs i stället flera små snitt i buken. En liten kamera med ljuskälla förs in genom ett av snitten, och kirurgen tar sedan bort prostatan via de övriga snitten. Den laparoskopiska metoden innebär ofta kortare återhämtning och mindre blödning.
Alla typer av prostataoperationer innebär risk för vissa biverkningar, exempelvis erektionsproblem och inkontinens. Risken för erektionssvikt är dock betydligt lägre för patienter som genomgår TURP eller TUIP än för män som opereras med prostatektomi. Även risken för inkontinens efter operationen är mycket mindre vid TURP och TUIP.
Både TURP och TUIP kan leda till ett tillstånd som kallas retrograd ejakulation, vilket innebär att sädesvätskan flyter bakåt in i kroppen vid orgasm. Detta är inte farligt och påverkar inte mannens förmåga att ha sex, men det kan leda till sterilitet.
Val av operationsmetod beror på diagnos, sjukdomens stadium samt patientens allmäntillstånd och egna önskemål. Diskutera alltid noggrant med din läkare om vilka fördelar och risker de olika ingreppen innebär i just ditt fall, så att du kan fatta ett välgrundat beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online