Prostatacancer drabbar ungefär en av sex män i USA under deras livstid och är en av de vanligaste cancerformerna bland män världen över. Att känna till de typiska symtomen och vikten av regelbunden screening kan göra stor skillnad för tidig upptäckt och behandlingsresultat.
För att lättare förstå och minnas de vanliga symtomen på prostatacancer är det bra att känna till prostatakörtelns anatomi och funktion.
Prostatakörteln är en valnötsstor körtel som sitter strax under blåsan och framför ändtarmen. Urinröret, som leder både urin och sädesvätska ut ur kroppen, går rakt genom körteln. Prostatan har ungefär formen av en ring – urinröret passerar genom körteln och förbinder blåsan med urinrörets mynning.
Körteln producerar omkring 30 procent av sädesvätskans volym. Dess muskulatur tros även dra åt sig sfinkteren under utlösningen, så att urin från blåsan inte blandas med sädesvätskan.
Precis som många andra cancerformer ger prostatacancer få eller inga symtom alls i ett tidigt skede, när tumören fortfarande är begränsad till själva körteln. De symtom som uppstår senare kan dessutom bero på helt godartade tillstånd – endast en läkare kan avgöra vad som ligger bakom besvären.
Enligt det amerikanska National Cancer Institute handlar de flesta vanliga symtom om urinering:
Institutet lyfter även fram andra vanliga tecken: svårigheter att få stånd, blod i urinen eller sädesvätskan samt återkommande smärta i ländrygg, höfter eller lårens övre del.
Samma symtom kan också orsakas av andra, oftast harmlösare tillstånd. Vanliga exempel är benign prostatahyperplasi (BPH) – en godartad förstoring av prostatan som är mycket vanlig hos äldre män – samt infektioner eller inflammation i körteln (prostatit). Detta är ytterligare en anledning att alltid söka vård för en korrekt diagnos i stället för att försöka tolka besvären på egen hand.
Ålder är den enskilt viktigaste riskfaktorn. Enligt Cleveland Clinic diagnostiseras drygt 75 procent av alla prostatacancerfall hos män över 65 år.
Ärftlighet spelar också stor roll. Män som har prostatacancer i släkten räknas som en högriskgrupp. Har du en nära anhörig – exempelvis en far eller bror – som fått diagnosen fördubblas din egen risk. I USA löper svarta män dubbelt så hög risk som män av andra etniska grupper att insjukna.
Levnadsvanor påverkar riskbilden. Forskning pekar på att en fettrik kost kan bidra till utvecklingen av prostatacancer. En stillasittande livsstil och övervikt ökar dessutom risken ytterligare.
Ingen livsstil ger fullständig skydd mot prostatacancer eller någon annan cancerform. Men att kontrollera de riskfaktorer du själv kan påverka – äta en kost med måttligt fettinnehåll, röra på dig regelbundet och hålla en hälsosam vikt – gynnar din hälsa på alla sätt och kan bidra till att sänka risken.
Har du någon av riskfaktorerna ovan, eller känner igen några av symtomen, bör du kontakta din husläkare utan dröjsmål. Ju tidigare rätt undersökningar görs, desto större är chansen att behandling kan rädda ditt liv. När du nått den ålder då screening rekommenderas är det klokt att undersöka sig årligen. Undersökningen görs vanligen med ett blodprov som mäter PSA-värdet (prostataspecifikt antigen) och kan kompletteras med en fysisk undersökning av prostatan via ändtarmen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online