
Strålbehandling, även kallad radioterapi, är en behandlingsform som ofta kombineras med andra behandlingar – exempelvis cellgiftsbehandling (kemoterapi) och kirurgi – vid många cancerformer, däribland äggstockscancer. Sjukdomen kännetecknas av okontrollerad celldelning i de celler som täcker äggstockarna, kvinnans reproduktionsorgan.
Vid strålbehandling utsätts cancercellerna för högenergetisk strålning, oftast röntgenstrålar. Strålningen skadar cancercellernas arvsmassa så att de dör eller förlorar förmågan att dela sig. Hur stor stråldosen blir, och hur länge behandlingen pågår, avgörs individuellt utifrån tumörens storlek, cancerns stadium och eventuell spridning i kroppen.
Idag används strålbehandling relativt sällan som primär behandling vid äggstockscancer, eftersom sjukdomen vanligtvis svarar bättre på kirurgi och kemoterapi. Metoden kan dock ha god effekt i vissa situationer, till exempel vid återfall eller för att lindra symtom.
Den vanligaste metoden är extern strålterapi. Här riktas flera strålfält mot området kring äggstockarna från en apparat utanför kroppen. Målet är att förstöra cancercellerna och förebygga att sjukdomen sprider sig (metastaserar). Behandlingen är smärtfri och tar endast några minuter per tillfälle, även om förberedelserna kan ta längre tid.
Vid intern strålterapi placeras en strålkälla, kopplad till en tråd eller kateter, antingen intill eller inne i tumören. På så sätt kan en hög stråldos koncentreras direkt på cancercellerna i äggstockarna, samtidigt som omgivande frisk vävnad skyddas.
I vissa fall används brakyterapi – en form av intern strålbehandling där små radioaktiva kapslar, så kallade frön, placeras nära tumören med hjälp av ett tunt plasthölje. Metoden används framför allt för att lindra smärta och obehag orsakade av sjukdomen, men har inte visat lika god effekt som botande behandling vid äggstockscancer.
Behandlingens längd varierar från patient till patient beroende på cancerns stadium och tumörens tillväxt. Oftast ges strålbehandling regelbundet under tre till fyra veckor. Att dela upp totaldosen i mindre portioner över tid har visat sig ge färre biverkningar, eftersom friska celler hinner återhämta sig mellan behandlingstillfällena.
Biverkningar är vanliga vid strålbehandling mot äggstockscancer. De mest förekommande är:
De flesta biverkningar är övergående och avtar gradvis efter avslutad behandling. Kontakta alltid din vårdgivare om besvären blir svåra att hantera.
Strålbehandling kan vara ett särskilt värdefullt alternativ för patienter som inte kan genomgå operation, till exempel på grund av hjärtsjukdom eller hög ålder, samt för personer med andra kroniska sjukdomar. Den kan också användas för att krympa tumörer, kontrollera sjukdomsförloppet och lindra symtom.
Under pågående strålbehandling bör du som patient ta extra hand om din kropp:
Följ alltid vårdteamets instruktioner och rapportera nya eller förvärrade besvär så tidigt som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online