
Både gammastrålning och röntgenstrålning är högenergi, joniserande elektromagnetisk strålning. Deras skillnad ligger i ursprung, inte bara energi.
| Egenskap | Gammastrålning (γ) | Röntgenstrålning |
|---|---|---|
| Ursprung | Kärnprocesser: radioaktiv sönderfall, fission, fusion, partikelutplåning | Elektroniska processer: elektrongromsning (bremsstrahlung), elektronövergångar (karakteristisk) |
| Typiskt energispann | ~100 keV – >10 MeV (upp till TeV i astrofysik) | ~100 eV – 300 keV (diagnostisk); upp till 25 MeV (linac terapi) |
| Våglängd | < 0,01 nm (10 pm) | 0,01 – 10 nm |
| Källor | Co-60, Cs-137, PET (utplåning), kosmisk strålning | Röntgenrör, CT-skanner, synkrotroner, linjära acceleratorer |
| Penetration | Generellt högre för samma energi (inga karakteristiska kanter) | Energiberoende; filtrerad för bildkvalitet |
| Primära användningsområden | Strålterapi (Co-60, LINAC), steriliserings, nukleärmedicin (PET), astrofysik | Medicinsk avbildning (radiografi, CT, fluoroskopi), säkerhetsskanning, kristallografi, strålterapi (LINAC) |
I ~100 keV – 1 MeV-intervallet är fotoner av identisk energi fysikaliskt ounterscheidbara oavsett ursprung. Medicinska linjära acceleratorer producerar "röntgenstrålning" upp till 25 MeV som överlappar gammaenergier. Terminologin kvarstår av konvention (källobaserad).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online