1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är fekala prover? En komplett guide om avföringsprover

Fekala prover, även kallade avföringsprover, är prover på avföring – det fasta avfall som tarmarna producerar – som samlas in och lämnas in för laboratorieanalys. Dessa prover spelar en avgörande roll vid diagnostik och uppföljning av ett brett spektrum av sjukdomar, från mag-tarminfektioner till systemiska sjukdomar. Här får du en översikt över vad fekala prover är, när de används och hur undersökningen går till.

Vad används fekala prover till?

Fekala prover används främst för att upptäcka och identifiera följande:

1. Mag-tarminfektioner

Proverna hjälper till att identifiera smittämnen som orsakar mag-tarmbesvär, exempelvis diarré, buksmärtor och kräkningar. Smittämnen kan vara bakterier, virus, parasiter eller svampar.

2. Tarmblödningar

Med hjälp av fekala prover kan dold blod i avföringen upptäckas, vilket kan tyda på blödningar i mag-tarmkanalen. Detta är en viktig del av tarmcancerscreening.

3. Digestionsstörningar

Prover kan ge värdefull information om matsmältnings- och absorptionsstörningar, såsom malabsorptionssyndrom och kronisk diarré.

4. Parasitinfektioner

Fekala prover gör det möjligt att diagnosticera parasitinfektioner, inklusive tarmmaskar, protozoer och andra parasiter.

5. Systemiska sjukdomar

Vissa systemiska sjukdomar kan påverka mag-tarmkanalen och därmed synas i avföringen. Fekala prover kan exempelvis avslöja tecken på lever- eller njursjukdomar.

Så samlas fekala prover in

För att provsvaret ska bli tillförlitligt är korrekt insamling avgörande. Så går det till:

  1. Rent kärl: Använd ett rent, förslutningsbart kärl som är avsett specifikt för avföringsprov.
  2. Insamling: Ta med en liten mängd avföring med hjälp av den spatel eller det redskap som ingår i provtagningspaketet.
  3. Undvik kontaminering: Se till att provet inte kommer i kontakt med urin eller andra ämnen, eftersom detta kan påverka resultatet.
  4. Märkning: Kärlet ska vara tydligt märkt med patientens namn samt datum och tidpunkt för provtagningen.

Laboratorieanalyser av fekala prover

När provet har samlats in skickas det till ett laboratorium för analys. Beroende på vilken fråga läkaren söker svar på kan olika typer av undersökningar utföras:

Mikroskopisk undersökning

Genom mikroskopisk analys av ett avföringsutstryk kan parasiter, ägg och cystor identifieras.

Odling och resistensbestämning

Avföringsodlingar utförs för att odla fram och identifiera specifika bakterier eller svampar som finns i avföringen, samt för att testa känslighet mot antibiotika.

Antigendetektion

Immunoanalyser eller snabbtester kan påvisa specifika antigener kopplade till smittämnen i provet.

Genetiska tester

Molekylärbiologiska metoder, som polymeraskedjereaktion (PCR), kan identifiera arvsmassan från specifika patogener i avföringsprovet – ofta med hög känslighet och specificitet.

Kemiska tester

Kemiska analyser kan användas för att påvisa ämnen som okult blod, eller för att mäta vissa enzymer och andra substanser i avföringen.

Sammanfattning

Resultaten från fekala prover hjälper vårdpersonal att ställa en korrekt diagnos, välja rätt behandling och följa upp hur effektiva behandlingsinsatserna har varit. Om du fått besked om att lämna avföringsprov är det viktigt att följa provtagningsanvisningarna noggrant för att säkerställa ett tillförlitligt svar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online