Papillär sköldkörtelcancer är en samlande benämning på flera former av cancer som uppstår i sköldkörteln. Tillsammans utgör dessa cancrar cirka 80 procent av all sköldkörtelcancer. Sjukdomen drabbar oftast vuxna mellan 30 och 50 års ålder, och kvinnor i denna åldersgrupp utgör en klar majoritet av fallen. Som tur är är papillär sköldkörtelcancer sällan dödlig. Effektiva behandlingsalternativ inkluderar kirurgi, strålbehandling med radioaktivt jod och läkemedel.
Det vanligaste symtomet på papillär sköldkörtelcancer är en knöl på framsidan av halsen. Du kan också uppleva heshet, svullna lymfkörtlar samt andnings- eller sväljsvårigheter. Har du dessa symtom bör du kontakta din läkare så snart som möjligt. Tänk på att tecknen även kan tyda på andra tillstånd än cancer, till exempel godartade knölar i sköldkörteln.
Om du får diagnosen papillär sköldkörtelcancer kommer din läkare att bedöma hur sjukdomen har spridit sig. Sköldkörteln består av två lober som förenas av en smal mittdel som kallas isthmus. Cancern kan omfatta en lob, en lob tillsammans med isthmus eller hela körteln. I över 50 procent av fallen är även lymfkörtlar i närheten drabbade. När spridningen är kartlagd går läkaren vidare med kirurgi för att avlägsna den drabbade vävnaden.
Val av lämplig kirurgisk metod beror delvis på primärtumörens storlek. Är tumören en halv tum (cirka 1,3 cm) eller mindre i diameter kan läkaren välja att endast avlägsna den drabbade loben samt den angränsande isthmus. Detta gäller särskilt om cancern inte har spridit sig till lymfkörtlarna. Är tumören större än en halv tum, eller om lymfkörtlarna också är drabbade, kan läkaren i stället välja att avlägsna hela sköldkörteln. I många fall beslutar läkare sig dessutom för att ta bort hela körteln även vid små tumörer.
Eftersom total sköldkörtelborttagning (tyreoidektomi) innebär en betydande risk för skada på frisk vävnad har detta angreppssätt dock ifrågasatts. Möjliga komplikationer inkluderar skada på de närliggande bisköldkörtlarna samt skador på de nerver som styr struphuvudet. Rådfråga alltid din läkare för en fullständig genomgång av den kirurgiska metod som planeras i just ditt fall.
I många fall följs operationen av orala doser radioaktivt jod. När jodet tas upp i kroppen absorberas det av eventuella kvarvarande sköldkörtelceller och dödar den cancer som fortfarande kan finnas kvar. Beslutet att använda denna behandling grundas på läkarens bedömning, men du är en trolig kandidat om din primärtumör var stor eller om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna.
Minskad hormonproduktion är en oundviklig konsekvens av sköldkörtelkirurgi. För att motverka denna effekt – och för att hindra eventuell kvarvarande sköldkörtelvävnad från att aktivera cancern igen – kommer din läkare att förskriva sköldkörtelhormonmedicinen levotyroxin (Synthroid, Levothroid). I nästan alla fall krävs levotyroxinbehandling under resten av livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online