Vassla förekommer naturligt hos djur som kor, får och getter, men är i grunden en biprodukt som uppstår när mjölken ystar eller när ost tillverkas. Smaken på vasslan kan variera – från söt till syrlig – beroende på vilken typ av ost den är en biprodukt av. Cheddar och schweizerost ger exempelvis söt vassla, medan keso ger syrlig vassla. Vassla används även inom livsmedelsindustrin, bland annat vid produktion av bröd, bakverk och kex.
Vassla innehåller protein, och begreppet vassleprotein används ofta om kosttillskott som är mycket vanliga inom styrketräning och bodybuilding. Att dricka vassleprotein direkt efter ett träningspass hjälper musklerna att återhämta sig snabbare och bidrar till ökad muskelmassa.
När mjölk ystar är det vätskan som blir över – vasslan – som innehåller en rad olika vassleproteiner. Dessa utgör cirka 20 procent av proteinet i mjölk. Huvudproteinet är beta-laktoglobulin, som transporterar andra molekyler runt i kroppen, särskilt sådana som inte lätt passerar genom vattenrika områden. Dessa kallas hydrofoba molekyler.
Fårmjölk, även kallad tackmjölk, konsumeras inte i sin naturliga form i större utsträckning i många kulturer världen över. Den innehåller dock vassleproteiner som fyller liknande funktioner som de i komjölk. Fårmjölken används främst för att framställa och bearbeta andra mejeriprodukter, till exempel fetaost. Får ger mindre mjölk i volym än kor, men mjölken innehåller mer fett och mineraler, vilket gör den särskilt lämpad för osttillverkning.
Även getmjölk innehåller vassla. Den produceras som dricksmjölk och ost för cirka 2 procent av världens befolkning, och både getmjölk och getkött konsumeras huvudsakligen i Afrika och Asien. Getmjölken är krämig och skiljer sig inte naturligt, vilket gör den idealisk för osttillverkning. Getmjölk består till ungefär 20 procent av vassla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online