Litium är ett spårämne som tillhör gruppen alkalimetaller. När litium kombineras med kolsyra bildas litiumkarbonat, medan litiumaspartat uppstår när grundämnet binds till asparaginsyra. Även om båda föreningarna innehåller litium skiljer de sig åt markant när det gäller användningsområden, tillgänglighet och hur kroppen tar upp dem.
Litiumkarbonat är ett oorganiskt karbonat som är svårlösligt i vatten. Föreningen består av en litiummolekyl som är bunden till en molekyl kolsyra. Rent litium i kombination med vatten ger upphov till en kraftig exoterm reaktion som kan vara farlig vid förtäring – därför används alltid stabila litiumföreningar i medicinska sammanhang.
Den tyske läkaren Dr. Hans Nieper var en av de första som hävdade att litiumaspartat inte är ett läkemedel. Han menade att aspartater fungerar som mineraltransportörer, det vill säga att aspartat kan föra ut litium direkt till cellerna – något som kolsyra inte har förmågan att göra.
Litiumaspartat säljs som kosttillskott och har visat viss potential i behandlingen av Alzheimers sjukdom. Studier finansierade av Fisher Center for Alzheimer's Research Foundation tyder på att litiumaspartat kan hjälpa hjärnan att regenerera och bibehålla sina hjärnceller. Det kan även ha positiva effekter vid hypothyreos, det vill säga nedsatt sköldkörtelfunktion.
Litiumkarbonat används som stämningsstabiliserande läkemedel vid bipolär sjukdom samt inom suicidprevention. Det kräver recept från läkare och klassificeras som ett läkemedel. Behandlingen måste övervakas noggrant av vårdpersonal för att undvika organpåverkan.
Den största praktiska skillnaden mellan de två föreningarna ligger i tillgängligheten: litiumaspartat kan köpas receptfritt och betraktas inte som ett läkemedel, medan litiumkarbonat endast får förskrivas av läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online