Receptfria antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) betraktas som säkra, men långvarig användning har kopplats till ökad risk för hjärtsjukdom, stroke och mag-tarmproblem. Detta har fått många att söka alternativa lösningar, exempelvis grönläppsmusselolja och krillolja. Båda kosttillskotten har dessutom uppmärksammats för sitt höga innehåll av omega-3-fettsyror. Skillnaderna mellan de två oljorna är små, men värda att känna till.
Grönläppsmusselolja utvinns från en musselart (Perna canaliculus) som förekommer naturligt i Nya Zeeland. Den kommersiella produktionen, som inleddes med ett pulverformat extrakt, startade efter att man observerat att maorier som regelbundet åt dessa musslor verkade ha en god hälsa.
Krill är däremot mycket små och extremt talrika kräftdjur som liknar räkor. De lever i de djupa, opåverkade vattnen kring Arktis och Antarktis, vilket gör dem till en relativt ren råvara.
Både grönläppsmusselolja och krillolja marknadsförs som kosttillskott med antiinflammatoriska egenskaper som kan lindra artrit och muskelvärk. Eftersom båda oljorna är rika på omega-3-fettsyror anses de också kunna bidra till hjärthälsa genom att sänka kolesterolvärdet.
Krillolja har dessutom marknadsförts som ett medel mot premenstruellt syndrom (PMS). Oljan innehåller antioxidanten astaxantin, som beskrivs som ett särskilt kraftfullt vapen mot inflammation.
En del forskning stödjer tillverkarnas påståenden. En australisk studie från 2009, publicerad i Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, visade att Lyprinol – ett varumärke för grönläppsmusselolja – minskar inflammation hos djur, vilket kan tyda på att effekten även gäller människor. En koreansk studie från 2003 fann att Lyprinol faktiskt hjälpte patienter med artrit efter åtta veckors användning.
Andra användningsområden för grönläppsmusselolja har dock inte undersökts tillräckligt, och den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA har varnat Lyprinols tillverkare för överdrivna påståenden.
År 2007 fann en kanadensisk forskare att patienter som intog 300 mg krillolja dagligen i sju till fjorton dagar fick en betydande minskning av inflammation och lindrigare artritbesvär. Studien publicerades i Journal of the American College of Nutrition.
En annan studie, utförd av Australian Heart Research Group, visade också att krillolja förbättrade glukos- och kolesterolvärdena hos råttor – ett tecken på att den skulle kunna hjälpa personer med metabolt syndrom.
När deltagarna i den kanadensiska studien inkluderade krillolja i sin kost i 30 dagar rapporterades inga biverkningar. Forskarnas utvärdering bedömde att oljan är säker. På samma sätt har inga biverkningar från grönläppsmusslor rapporterats, även om deras säkerhet ännu inte har undersökts grundligt.
Läs produktetiketterna för rätt dosering, men kom ihåg att amerikanska jordbruksmyndigheten USDA rekommenderar högst 3 gram omega-3-fettsyror per dag från fisk. Tala alltid med din läkare först om du har diabetes, har förhöjd risk för blödningar eller lider av andra medicinska tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online