Kreatin är ett av de mest populära kosttillskotten bland idrottare och bodybuilders som vill bygga mager muskelmassa och förbättra sin prestation i gymmet. Samtidigt har frågor länge funnits om tillskottets möjliga biverkningar. En av de mest diskuterade frågorna gäller kreatinets effekt på njurarna. Medicinska experter tonar i allmänhet ner något samband mellan kreatintillskott och njurproblem hos friska individer, men läkare rekommenderar ändå att personer med tidigare njursjukdom avstår från att använda tillskottet. Dessutom saknas långtidsstudier, eftersom kreatin endast varit populärt som kosttillskott under de senaste 15–20 åren.
Kreatin tas upp av musklerna och hjälper dem att prestera vid högintensiv anaerob träning, exempelvis styrkelyft. En stor del av det intagna kreatinet utsöndras via urinen, vilket kan leda till cirka 25 procent mer urin än normalt per dag. Det ökade urinflödet innebär att njurarna måste arbeta hårdare än vanligt, vilket teoretiskt sett skulle kunna öka risken för njurbelastning.
De mest kända studierna om kreatinets effekter på njurarna ger liten anledning till oro hos friska personer. År 2003 undersökte doktor Richard Kreider vid Exercise & Sport Nutrition Laboratory vid University of Memphis kreatinets inverkan på 98 elitidrottare inom NCAA Division I. Studien fann ingen signifikant skillnad i blod- och urinprover mellan idrottare som hade använt kreatin i 12–21 månader och de som aldrig använt tillskottet. Flera andra studier har uppvisat liknande resultat.
Den främsta orsaken till oro gäller personer med en bakgrund av njurproblem. En djurstudie med råttor som led av cystisk njursjukdom visade att kreatintillskott ledde till snabbare cysttillväxt och en negativ effekt på den övergripande njurfunktionen. Producenternas etiketter rekommenderar därför att du rådfrågar läkare innan du börjar använda kreatin om du har nedsatt njurfunktion eller tar läkemedel som kan påverka njurarna.
Följ alltid doseringsanvisningarna på förpackningen när du använder kreatin under längre perioder. The New England Journal of Medicine rapporterade redan 1999 om en i övrigt frisk idrottare som utvecklade njurproblem efter ett mycket högt intag – 20 gram per dag under fyra veckor. De flesta tillverkare rekommenderar 15–20 gram dagligen under den första veckan, den så kallade laddningsfasen, följt av 5–15 gram dagligen under de kommande tre veckorna, samtidigt som man dricker rikligt med vatten. Efter fyra veckor brukar rekommendationen vara att begränsa intaget till 5 gram per dag.
Eftersom långtidsstudier om kreatin – inklusive dess effekter på njurarna – hittills saknas, har American College of Sports Medicine avrått från kreatintillskott för alla under 18 år. International Society of Sports Nutrition (ISSN) har däremot lyft fram kreatin som ett alternativ till steroider och andra olagliga eller potentiellt farliga prestationshöjande preparat för unga idrottare. ISSN understryker dock att föräldrar bör övervaka sina barns användning.
För friska vuxna tyder forskningen på att kreatin i rekommenderade doser inte skadar njurarna. Personer med njursjukdom, nedsatt njurfunktion eller mediciner som påverkar njurarna bör dock undvika tillskottet eller alltid rådfråga läkare först. Håll dig till rekommenderad dosering, drick gott om vatten och välj kvalitetssäkrade produkter för att minimera riskerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online