Resveratrol kan verka som en modern upptäckt, men substansens existens har faktiskt varit känd sedan 1940. Det var dock fyndet av ämnet i druvskal som väckte ett förnyat vetenskapligt intresse. Hypotesen bakom detta intresse är dess möjliga koppling till den så kallade "franska paradoxen" – fenomenet att vinälskande fransmän trots en kost rik på mättat fett uppvisar låga förekomster av hjärtsjukdom. Om ett ämne som resveratrol skulle kunna motverka eller hejda effekterna av mättat fett i kroppen, kan det vara goda skäl att överväga tillskott av resveratrol.
Resveratrol finns naturligt i vissa växter, frukter och frön – och senare även i druvskal. MD Anderson Cancer Center beskriver resveratrol som ett ämne som växter själva producerar "för att skydda sig mot angripande svampar, stress, skador, infektioner och för mycket solljus".
Kemiskt sett är resveratrol en polyfenolförening, alltså en så kallad polyfenol. Polyfenoler är kända för sina antioxidantegenskaper. Antioxidanter hjälper till att neutralisera och minska skador orsakade av fria radikaler i kroppen, vilket i sin tur kan skydda cellerna från oxidativ stress.
Resveratrol identifierades ursprungligen år 1940 i rötterna av vit nysrotlilja av Dr. Takaota. År 1963 påträffades ämnet även i rötterna av japansk pilört (Polygonum cuspidatum), vilket fortfarande är den rikaste naturliga källan till resveratrol som är känd idag.
Världens uppmärksamhet riktades åter mot resveratrol när det upptäcktes i druvskal. Denna upptäckt ledde till teorin om att resveratrol kunde förklara de kardiovaskulära effekter som tillskrivits rött vin, särskilt i ljuset av den franska paradoxen.
Tidskriften Journal of Infectious Diseases publicerade år 2005 en studie som undersökte resveratrolets effekt på replikeringen av influensavirus A. Tester på möss visade att resveratrol hämmade den cellulära funktion som viruset utnyttjar. Forskarnas slutsats var att resveratrol möjligen skulle kunna utvecklas till ett läkemedel mot influensa.
Det är väl belagt att resveratrol kan hämma tillväxten av cancer-cellodlingar i laboratoriemiljö. Studier visar också att resveratrol kan förlänga livslängden hos möss, jäst, fisk, fruktflugor och maskar som får kaloririka dietet. Vad som däremot ännu inte är fastställt är huruvida samma effekter gäller hos människor.
Det säkraste sättet att få i sig resveratrol idag är via kosten. Linus Pauling Institute listar följande livsmedel som bra källor till resveratrol: jordnötter, blåbär, tranbär och druvor.
En klinisk studie pågick för att undersöka resveratrolets effekter vid tjocktarmscancer. Studien, som leddes av University of California, Irvine, startade 2005 och planerades avslutas i december 2009. Målet var att kartlägga hur resveratrol påverkar Wnt-signalvägen – en signalväg som är störd i många fall av tjocktarmscancer. Tidigare forskning hade redan visat att resveratrol kan modulera denna väg, vilket ger hopp om framtida behandlingsmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online