
Många människor med kort koncentrationsförmåga misstänker att de har Attention Deficit Disorder (ADD), men störningen handlar om mycket mer än att bara vara disträ eller slarvig. ADD har specifika symtom som måste uppfyllas för att en korrekt diagnos ska kunna ställas. Här går vi igenom vad du behöver veta om terminologin, de olika symtomen, diagnostiseringskriterierna och riskfaktorerna.
ADD och ADHD är i grunden två namn på samma neuropsykiatriska störning. Idag används begreppet ADHD officiellt, och det delas in i tre undertyper:
När människor talar om ADD syftar de oftast på den ouppmärksamma formen av ADHD.
Vid den hyperaktiv-impulsiva typen kan du uppleva följande:
Den ouppmärksamma typen av ADHD känns igen genom dessa symtom:
För att få diagnosen ADD/ADHD måste flera kriterier uppfyllas:
En diagnos ställs alltid av legitimerad vårdpersonal, oftast psykiater eller psykolog, efter en grundlig utredning.
Forskning visar att arv spelar en stor roll vid ADD/ADHD. Ungefär en av fyra personer med diagnosen har en nära anhörig med samma störning. Andra kända riskfaktorer inkluderar:
Om du känner igen dig i flera av dessa symtom och de påverkar din vardag negativt är det klokt att kontakta vården för en utredning. Med rätt diagnos finns effektiva behandlingsmetoder, både medicinska och pedagogiska insatser, som kan göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online