1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

ADHD och ADD: Vanliga symtom, diagnos och riskfaktorer

Många människor med kort koncentrationsförmåga misstänker att de har Attention Deficit Disorder (ADD), men störningen handlar om mycket mer än att bara vara disträ eller slarvig. ADD har specifika symtom som måste uppfyllas för att en korrekt diagnos ska kunna ställas. Här går vi igenom vad du behöver veta om terminologin, de olika symtomen, diagnostiseringskriterierna och riskfaktorerna.

Terminologi

ADD och ADHD är i grunden två namn på samma neuropsykiatriska störning. Idag används begreppet ADHD officiellt, och det delas in i tre undertyper:

  • Huvudsakligen ouppmärksam typ – det som traditionellt kallats ADD
  • Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv typ
  • Kombinerad typ – där både ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet förekommer

När människor talar om ADD syftar de oftast på den ouppmärksamma formen av ADHD.

Hyperaktiva och impulsiva symtom

Vid den hyperaktiv-impulsiva typen kan du uppleva följande:

  • Överdriven energi och en ständig känsla av att inte kunna sitta stilla
  • Rastlöshet och ständigt pillrande med händer eller fötter
  • Att du ofta avbryter eller avbryter andra mitt i samtal
  • Tendens att prata ovanligt mycket
  • Svårigheter att vänta på din tur, exempelvis i köer eller vid spel

Ouppmärksamma symtom

Den ouppmärksamma typen av ADHD känns igen genom dessa symtom:

  • Svårigheter att fokusera och bibehålla uppmärksamheten
  • Att uppgifter inte slutförs i tid eller lämnas ofullständiga
  • Att du inte verkar lyssna när någon talar direkt till dig
  • Slarviga misstag i skolarbete, jobb eller andra aktiviteter
  • Ovanlig glömska i vardagen

Så ställs diagnosen

För att få diagnosen ADD/ADHD måste flera kriterier uppfyllas:

  • Symtomen måste ha börjat före sju års ålder
  • Symtomen måste ha funnits i minst sex månader
  • Symtomen måste ha en negativ påverkan på minst två olika livsområden, till exempel skola, arbete, familjeliv eller sociala situationer

En diagnos ställs alltid av legitimerad vårdpersonal, oftast psykiater eller psykolog, efter en grundlig utredning.

Riskfaktorer

Forskning visar att arv spelar en stor roll vid ADD/ADHD. Ungefär en av fyra personer med diagnosen har en nära anhörig med samma störning. Andra kända riskfaktorer inkluderar:

  • Rökning eller droganvändning hos modern under graviditeten
  • Exponering för bly under barndomen
  • För tidig födsel, vilket ökar risken för att utveckla störningen

Om du känner igen dig i flera av dessa symtom och de påverkar din vardag negativt är det klokt att kontakta vården för en utredning. Med rätt diagnos finns effektiva behandlingsmetoder, både medicinska och pedagogiska insatser, som kan göra stor skillnad.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online