De flesta tonåringar kan verka överenergiska eller disträ vid någon tidpunkt, men vissa har så stora svårigheter att fungera i vardagen att de får en diagnos på attention deficit disorder (ADD) eller attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Din tonåring kanske inte själv känner igen symtomen, men som förälder kan du – genom att vara uppmärksam – upptäcka viktiga tecken i tid.
Om din tonåring har svårt att behålla fokus och är oorganiserad kring dagliga sysslor och skolarbete kan det helt enkelt bero på för lite sömn. Det kan dock vara värt att fundera på en möjlig störning om hen är glömsk eller lätt distraherad, verkar inte lyssna när andra pratar, ofta tappar bort läxor, mobiltelefon, nycklar och andra tillhörigheter, eller har svårt att lägga märke till detaljer och gör slarvfel – särskilt vid uppgifter som inte väcker hens intresse.
Många ungdomar håller fortfarande på att utveckla viktiga sociala färdigheter, men en tonåring med ADD/ADHD kan vara så impulsiv att till och med vänskapen med jämnåriga påverkas. Lärarna kan också uppmärksamma att hen stör lektionerna. Alla ungdomar med ADD/ADHD är inte högljudda – din tonåring kan lika gärna vara en tyst dagdrömmare. Impulsiviteten kan dock synas i svårigheter att vänta på sin tur i skolan och i spel, att ropa ut svar istället för att vänta på rätt tillfälle, att avbryta andra, att få utbrott av ilska eller raseri samt att tränga sig in i andras samtal och aktiviteter.
Barn med ADD/ADHD har ofta svårt att sitta stilla. En tonåring med diagnosen kanske lyckas hejda impulsen att resa sig från platsen under lektionen, men hen kan ändå uppleva ständig rastlöshet och vickande, trumma med foten eller knacka med fingrarna på bordet. Hen kan också vara i konstant rörelse och springa eller klättra bara för rörelsens skull. Överdrivet pratande och svårigheter att hålla sig lugn under tysta aktiviteter är vanliga tecken. Ett annat symtom är problem med att avsluta påbörjade projekt samt ett intryck av att hen drivs framåt av en motor som aldrig stannar.
Din tonåring kan ha ADD/ADHD även om hen inte uppvisar alla tecken som beskrivs här. Vissa ungdomar med diagnosen har främst koncentrationssvårigheter men är varken hyperaktiva eller impulsiva. Andra är hyperaktiva och impulsiva men kan ändå koncentrera sig relativt bra. Många visar däremot symtom från alla tre kategorierna, vilket brukar kallas kombinerad typ.
Om du misstänker att din tonåring kan ha ADD/ADHD, prata med andra vuxna i hens närhet och kom överens om att anteckna situationer där hen verkar bete sig ovanligt. Ta sedan med dina iakttagelser till en läkare eller annan medicinsk expertis. Om du kan presentera en detaljerad historik över din tonårings beteende, med observationer från både hemmet och skolan, underlättar du utredningen avsevärt.
En ADD/ADHD-diagnos ska alltid ställas av legitimerad vårdpersonal, till exempel inom barn- och ungdomspsykiatrin. För att kunna diagnostiseras ska symtomen ha funnits länge, visa sig i flera olika miljöer – både hemma och i skolan – och påtagligt påverka vardagen. Med rätt stöd, anpassningar och i vissa fall medicinering kan många ungdomar må betydligt bättre och nå sin fulla potential.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online