Attention Deficit Disorder (ADD) är ett tillstånd som kännetecknas av ett kort uppmärksamhetsspann och som därför ofta förknippas med inlärningssvårigheter. Många personer med ADD riskerar att falla mellan stolarna i utbildningssystemet, gå miste om viktiga lärandemoment och ha enorma svårigheter att genomföra sina studier – trots ofta mycket hög begåvning. Det finns dock flera beprövade inlärningsmetoder som kan förbättra studieresultaten avsevärt för personer med detta tillstånd.
Personer med ADD behöver ofta en kombinerad inlärningsmetodik för att lyckas i sina studier. Blandad inlärning innebär att flera olika undervisningsmetoder används tillsammans för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar. Metoden gör det möjligt för eleven att delta i traditionell klassrumsundervisning genom föreläsningar, samtidigt som hen får tillgång till praktiska aktiviteter. Ofta kompletteras undervisningen med datorbaserade verktyg, vilket öppnar för både visuella och kinestetiska (rörelsebaserade) inlärningsmetoder. Denna inlärningsstil är särskilt effektiv eftersom den varierar materialet och presenterar det genom spel, videor, filmer, föreläsningar och övningar – vilket ökar chansen att verkligen engagera eleven.
Upptäckande inlärning låter eleven uppleva glädjen i att själv upptäcka nya kunskaper. Den lärande erbjuds experiment, projekt, kreativa uppgifter och praktiska aktiviteter, och lär sig genom själva upptäckandets process. Ett exempel är en naturvetenskaplig undervisningssituation där eleven får i uppdrag att skapa ett projekt om hur vulkaner fungerar. Eleven får vissa grundläggande riktlinjer som måste följas, men projektet ges en kreativ och självständig prägel där eleven själv bestämmer hur arbetet ska genomföras. Resultatet kan bli en fungerande modell av en vulkan, en digital presentation, en affisch eller en dokumentärfilm. Denna inlärningsform låter eleven arbeta i egen takt med stor självständighet och väcker en naturlig lust att lära sig mer.
Intervallinlärning tar hänsyn till det specifika uppmärksamhetsspannet hos personer med ADD. Metoden ger eleven möjlighet att lära sig i korta, tidsbestämda pass, där informationen upprepas gång på gång i olika former och på olika sätt. Vanligtvis går läraren igenom ett nytt ämne tre gånger i rad, med tio minuters pauser emellan. Pauserna fylls gärna med fysisk aktivitet eller korta lekar kopplade till det aktuella ämnet. På så sätt kan läraren presentera materialet i varierande former – visuellt, kinestetiskt och i små, hanterbara portioner.
Att göra inlärningen rolig är en av de snabbaste vägarna till att fånga uppmärksamheten hos en person med ADD. Materialet tas emot med betydligt större intresse när det presenteras på ett spännande och underhållande sätt. Vill du till exempel hjälpa ett barn att tillägna sig ny kunskap är det bästa sättet ofta att förvandla inlärningen till en lek. Datorn kan användas för visuella spel som hjälper eleven att bemästra siffror och nya ord via interaktiva, barnvänliga webbplatser. Alternativt kan lärare och elev tillsammans hitta på egna spel kopplade till ämnet. Det enda kravet är att eleven trivs med det hen gör under tiden hen lär sig. Det skapar en genuin vilja att lära och gör samtidigt materialet lättare att behärska.
Vissa elever är visuella inlärare, medan andra lär sig bäst genom muntliga förklaringar och föreläsningar. Ytterligare andra behöver rörelse för att ta till sig ny information. Elever med ADD presterar bättre och uppskattar studierna mer när läraren använder metoder som motsvarar deras personliga inlärningspreferenser. Har eleven svårt att minnas det hen läser passar föreläsningar, visuella presentationer, muntliga genomgångar och muntliga prov bättre. Har eleven å andra sidan svårt att sitta stilla tillräckligt länge för att ta till sig muntlig undervisning bör praktiska aktiviteter och rörelsebaserade projekt erbjudas istället. Genom att anpassa undervisningen efter varje elevs behov skapas bästa möjliga förutsättningar för framgångsrikt lärande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online