Flera studier har genomförts för att undersöka sambandet mellan födoämnesallergier och gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). En stor andel av studierna byggde på information som samlats in från barnpatienter som led av både GERD och mjölkkallergi. Det är viktigt att förstå vad GERD är, vilka symtom det ger, hur det påverkar kroppen och vilka behandlingsalternativ som finns. Att kunna känna igen födoämnesallergier och förstå kroppens naturliga försvarsmekanismer är också avgörande.
GERD är en sjukdom som drabbar matstrupen, röret som förbinder munnen med magsäcken. I nedre delen av matstrupen finns en muskelring som kallas nedre esofagussfinktern. Denna muskel hjälper till att hålla maginnehållet kvar i magsäcken. När sfinktern är svag eller skadad kan magsyra och maginnehåll flyta tillbaka upp i matstrupen, vilket orsakar smärta och irritation.
Många som lider av GERD känner en brännande känsla i bröstet som rör sig uppåt genom matstrupen. Maginnehåll kan även komma upp i munnen och lämna en obehaglig eftersmak. Vissa patienter har svårt att sova och upplever hosta när de ligger ner. Läkare kan rekommendera syraneutraliserande medel eller skriva ut läkemedel som hämmar syrapumparna i magsäcken.
Även om födoämnesallergier i USA verkar vara på väg att öka är orsaken oklar. Eftersom det inte finns något botemedel mot födoämnesallergier är den enda behandlingen strikt undvikande av det aktuella livsmedlet. Kroppens immunsystem angriper allergener på samma sätt som andra främmande inkräktare.
Histamin frisätts i kroppen och kan angripa ett eller flera system, bland annat huden, matsmältningssystemet och andningsvägarna. Detta kan orsaka klåda, brännande känsla eller blåsor på huden, kramper, kräkningar eller diarré om matsmältningssystemet är involverat, samt svullnad och stickningar i läppar, ansikte, tunga och luftvägar. Livshotande reaktioner, inklusive kraftig svullnad, kallas anafylaxi.
Information som samlades in genom intervjuer med mödrar till spädbarn ingick i en studie som skulle undersöka om det fanns ett samband mellan GERD och mjölkkallergi. Studien, som granskades 1999, visade att spädbarn som led av frekventa kräkningar och kolikliknande beteende inte svarade på den medicinering som ordineras mot reflux. Samma spädbarn började dock visa tecken på förbättring när deras modersmjölksersättning byttes till en aminosyrebaserad elementärersättning. När soja- eller mjölkbasersättningar återintroducerades till dessa barn återkom GERD-symtomen.
En annan studie undersökte barn under ett års ålder som led av GERD-symtom. Hos hälften av patienterna visade ett IgE-blodprov (immunoglobulin E) på mjölkkallergi. Bland de barn som fick en mjölkfri kost hade tjugo procent förbättrade GERD-symtom. När mjölkproteiner återintroducerades i spädbarnens kost började sju av tio av dessa barn återigen lida av GERD. Tidskriften Pediatrics in Review, som är den officiella publikationen från American Academy of Pediatrics, bedömde att detta kan tyda på ett samband mellan mjölkkallergier och GERD.
Även om forskningen pekar på ett samband mellan dessa två tillstånd har slutgiltiga bevis ännu inte kunnat presenteras. Om en patient dock lider av GERD-symtom och inte svarar på vanlig behandling kan det vara klokt att genomföra allergitester. Om en mjölkkallergi påvisas kan borttagning av allergenet ur kosten möjligen lindra eller helt lösa GERD-symtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online