Majs räknas inte till de åtta vanligaste allergenerna – ägg, mjölk, soja, fisk, jordnötter, trädnötter, skaldjur och vete – men förekomsten av majallergi ökar. Det kan bero på att små barn i allt högre grad konsumerar bearbetade livsmedel, som ofta innehåller majsbaserade produkter. Att äta majs, komma i kontakt med majs eller produkter som innehåller majs, eller andas in majspartiklar eller pollen kan utlösa symtom på majallergi. I de flesta fall går symtomen att hantera, men för vissa personer kan exponering för majs utlösa en potentiellt livshotande anafylaktisk reaktion.
En person som är allergisk mot majs har utvecklat antikroppar mot majproteiner. När dessa proteiner intas eller andas in identifierar immunförsvaret dem som skadliga inkräktare och angriper dem. Denna immunreaktion är det som orsakar symtomen vid en allergisk reaktion. Varför vissa människor utvecklar allergi mot ett visst ämne medan andra inte gör det är inte helt klarlagt, men arv kan spela roll. American Academy of Allergy, Asthma and Immunology uppger att tidig exponering för potentiella allergen ökar risken att utveckla en allergi. Av den anledningen bör spädbarn inte ges fast föda förrän vid sex månaders ålder, och bebisar med allergier i släkten bör vänta till efter två års ålder med att prova livsmedel som ofta orsakar allergi, till exempel ägg, jordnötter och skaldjur.
Majallergi kan ge typiska symtom på en allergisk reaktion, såsom anafylaxi, andningsbesvär eller astma, utslag eller nässelutslag, huvudvärk, svullnad i tunga och ansikte samt mag- och tarmproblem. Den kan också orsaka en rad symtom som inte alltid förknippas med allergiska reaktioner. Atypiska symtom på majallergi inkluderar nedstämdhet, ledvärk, trötthet, eksem, nattliga svettningar, återkommande infektioner, hyperaktivitet hos barn, koncentrationssvårigheter och mörka ringar under ögonen. Alla med majallergi reagerar inte likadana när de kommer i kontakt med allergenet, och symtomen kan förändras över tid.
En allergi diagnostiseras oftast genom allergitester, antingen med ett pricktest på huden eller via resultatet av ett RAST-blodprov. Resultaten av allergitester är dock inte alltid tillförlitliga – både falskt negativa och falskt positiva svar kan förekomma. För att bekräfta diagnosen majallergi rekommenderar läkare att man utesluter det misstänkta allergenet ur kosten i minst två veckor för att se om symtomen förändras. Att föra dagbok över maten man äter, tillsammans med eventuella allergisymtom, kan också underlätta diagnosarbetet.
Majallergi behandlas framför allt genom att undvika allergenet, kompletterat med antihistaminläkemedel och kortisonpreparat för att lindra befintliga symtom. Personer med svår majallergi måste alltid bära med sig akutmedicin, till exempel en adrenalinspruta av typen EpiPen. Antihistaminer och andra allergiläkemedel kan behöva tas dagligen, eller användas efter att allergenet har intagits eller när exponering är sannolik. Allergivaccination kan vara effektiv för vissa personer.
Det är svårt att undvika majs, eftersom den används som ingrediens i många livsmedel. Dessutom är majs ofta svår att upptäcka på produktdeklarationerna. Har du fått diagnosen majallergi är det viktigt att läsa alla innehållsförteckningar noggrant och att begränsa hur ofta du äter utanför hemmet. Majssirap är en av de vanligaste källorna till majs i livsmedel och används i allt från flingor och snacks till såser och burksoppor. Andra vanliga ingredienser att undvika är majs i alla former, bakpulver, maizena, karamellfärg, majsmjöl, majsstärkelse, dextrin, dextros, fruktos, maltodextriner, mannitol, sorbitol och florsocker. Observera att listan inte är fullständig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online