
Den tyske läkaren Alois Alzheimer upptäckte Alzheimers sjukdom år 1906. Idag lever uppskattningsvis 5,3 miljoner amerikaner med sjukdomen, som är en progressiv och dödlig hjärnsjukdom. Alzheimers drabbar oftast personer över 65 års ålder, men cirka 500 000 fall har rapporterats bland yngre åldersgrupper. Sjukdomen är den sjunde vanligaste dödsorsaken i USA.
Genom att bryta ner hjärnceller påverkar Alzheimers såväl långtids- som korttidsminnet, det kognitiva tänkandet och beteendet. I takt med att sjukdomen fortskrider minskar förmågan att arbeta och sköta dagliga rutiner, minnesförlusten ökar och den sociala funktionen försämras. Livslängden för en person med Alzheimers ligger i genomsnitt på cirka sex år efter diagnos.
Ett första steg för att identifiera Alzheimers är att skilja sjukdomens minnesproblem från vardaglig glömska. Vid normal glömska glömmer man delar av något, medan Alzheimers innebär att man glömmer hela situationen eller händelsen – oavsett om det gäller korttids- eller långtidsminne. Typiska symtom är inlärningssvårigheter, desorientering, problem med talet och att bilda ord, minnesförlust, personlighetsförändringar samt en nedsatt förmåga att utföra dagliga rutinuppgifter.
Alzheimers börjar långsamt och förväxlas därför ofta med enkel glömska. Med tiden börjar enkla vardagsuppgifter påverkas. En person med Alzheimers kan exempelvis glömma hur man knyter skosnören eller borstar tänderna, och börja uttala ord fel. Kraftiga humörsvängningar och personlighetsförändringar blir allt tydligare.
En dagbok är till stor nytta för läkaren. Att dokumentera förändringar, humörsvängningar, matvanor samt övergripande minnes- och språkfunktioner hjälper till att bedöma hur sjukdomen utvecklas. Takten varierar från person till person – vissa har en mycket snabb utveckling medan andra får en gradvis försämring.
Läkaren utför en rad tester vid utredning av Alzheimers, men en säker diagnos kan dock inte fastställas förrän efter döden, när hjärnvävnaden har analyserats. Hjärnvävnaden dör allteftersom sjukdomen fortskrider, vilket är orsaken till symptomen. En komplett hälsoundersökning, blodprov, röntgenundersökningar och neurologiska tester genomförs för att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande besvär.
Med tiden förlorar personer med Alzheimers förmågan att ta hand om sig själva och blir så småningom sängliggande. Ökad stress har konstaterats hos anhöriga som vårdar en sjuk familjemedlem, på grund av den kontinuerliga omvårdnad som krävs. En person med Alzheimers kan oförklarligt sätta sig i bilen och köra utan att veta vart hen är på väg eller varför, medan andra helt enkelt vandrar iväg.
Fortsatta behandlingsstudier pågår inom Alzheimersområdet, och nya läkemedel testas löpande som potentiellt kan stoppa sjukdomens utveckling. Receptbelagda läkemedel och vitamin E kan bromsa sjukdomsförloppet, men inte stoppa det helt. Det är viktigt att hålla omgivningen bekant för personen med Alzheimers för att undvika onödig oro och rädsla. En hälsosam kost hjälper till att hålla kroppen i balans, vilket i sin tur gynnar minnesfunktionen.
Samtalsstöd för både patienten och familjen är viktigt för att förstå sjukdomen och dess förlopp. Dessutom behöver personen med Alzheimers uttrycka sina framtids- och vårdönskemål redan vid diagnosstillfället, innan minnesförlusten blir för svår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online