
Medan en person utan demens kan glömma var bilnycklarna ligger, kan en patient med demens glömma vad nycklar faktiskt används till. Demens är inte en enskild sjukdom utan ett samlingsbegrepp för många olika typer och orsaker, och läkarna har flera metoder för att diagnostisera denna försvagande sjukdom.
Mayo Clinic definierar demens som en grupp symtom som försämrar hjärnans funktion och stör förmågan att klara det dagliga livet. För att ställa diagnosen använder läkare laboratorieundersökningar, hjärnavbildning och kognitiva funktionstest – dels för att bekräfta demens, dels för att utesluta andra tillstånd vars symtom kan efterlikna demens, exempelvis diabetes som kan orsaka förvirring.
Utöver en rutinmässig fysisk undersökning går läkaren oftast igenom patientens medicinlista för att upptäcka möjliga interaktioner mellan läkemedel. Därefter utförs en neurologisk undersökning som bedömer balans, känsel, synfält och reflexer – funktioner som ofta påverkas vid vissa former av demens.
Blood- och urinprover hjälper till att utesluta kroppsliga orsaker bakom symtomen. Vanliga analyser inkluderar:
I vissa fall tas även ett ryggvätskeprov (luminalpunktion) för att utesluta infektioner i centrala nervsystemet, såsom hjärnhinneinflammation eller encefalit.
Magnetresonanstomografi (MR) eller datortomografi (DT) av hjärnan kan påvisa stroke, tumörer, vätskeansamlingar eller andra strukturella förändringar. Vid Alzheimers sjukdom – den vanligaste formen av demens – kan avbildningen visa typiska mönster av krympning i hjärnbarken och hippocampus som bidrar till symtomen.
Enligt Mayo Clinic bör alla som screenas för demens även genomgå test som mäter:
Ett av de mest använda standardtesten är MMSE (Mini-Mental State Examination), ett kort frågeformulär som ger en översiktlig bild av den kognitiva förmågan. Resultaten kombineras sedan med övriga fynd från utredningen för att fastställa diagnos och eventuell underliggande orsak.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online