EEG (elektroencefalografi) registrerar kortikall elektrisk aktivitet via skallelektroder. Den excellerar vid att upptäcka funktionella avvikelser men kan inte visualisera strukturella förändringar.
EEG styrkor
- Epilepsi/anfallskaraktärisering (diagnos, klassificering, lokalisering).
- Encephalopati (metabolisk, toxisk, infektiös) – diffus försämring.
- Sömnstörningar (narkolepsi, parasomnier).
- Hjärndöd bekräftelse (elektrocerebral tystnad).
- Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (periodiska skarpa vågkomplex).
EEG begränsningar vid demens
- Icke-specifik: Diffus försämring förekommer vid Alzheimers, vaskulär, Lewy body, frontotemporal – kan inte differentiera.
- Okänslig tidigt: Normal vid mild kognitiv nedsättning; avvikelser korrelerar med svårighetsgrad.
- Ingen strukturell info: Atrofi, infarkter, amyloidplack, tau-tänger osynliga.
Föredragna demensdiagnostik
| Modalitet | Roll |
|---|
| Strukturell MRI | Atrofimönster (hippocampus → AD; frontal/temporal → FTD; vaskulära lesioner) |
| FDG-PET | Hypometabolismönster (temporoparietalt → AD; frontalt → FTD; okzipitalt → DLB) |
| Amyloid/Tau PET | Molekylär patologi (amyloidplack, tau-tänger) |
- CSF-biomarkörer: Aβ42, p-tau, t-tau (diagnostiskt för AD).
- Blodbiomarkörer: p-tau217, NfL framträder för screening.
När EEG hjälper vid demens
- Utesluta Creutzfeldt-Jakob (periodiska komplex).
- Utvärdera anfall (anfall vs. synkope vs. psykogena).
- Bedöma icke-konvulsivt status epilepticus vid avancerad demens.
EEG kompletterar men ersätter inte neurobilddiagnostik och biomarkörer i demensutredning.
