Kan ett EEG av hjärnan visa tecken på demens?

Vad är ett EEG?

Elektroencefalografi (EEG) är en undersökning som mäter hjärnans elektriska aktivitet. Vid undersökningen placeras små elektroder på hårbotten, vilka fångar upp de elektriska signaler som hjärnans nervceller kontinuerligt sänder ut. Resultatet presenteras som kurvor som visar hur aktiviteten varierar över tid.

EEG är en smärtfri, säker och relativt enkel undersökning som ofta utförs inom neurologisk vård. Undersökningen tar vanligtvis mellan 20 och 60 minuter, men ibland görs även längre registreringar, exempelvis under sömn.

Kan EEG diagnostisera demens?

EEG används normalt inte som primär metod för att ställa diagnosen demens. Orsaken är att undersökningen inte kan visa de strukturella förändringar i hjärnan som är typiska för demenssjukdomar, såsom krympning av vissa hjärnområden eller ansamlingar av skadliga proteiner.

Ett EEG kan dock ibland uppvisa mönster som tyder på nedsatt hjärnfunktion, exempelvis långsammare aktivitet än normalt. Sådana fynd är ospecifika och räcker därför inte ensamma för att bekräfta en demensdiagnos – men de kan ge värdefull information som ett komplement till andra undersökningar.

EEG som komplement i demensutredning

Ibland kan EEG ändå ingå i en bredare demensutredning. Det kan hjälpa läkaren att utesluta andra tillstånd som ger liknande symtom, till exempel:

• Epilepsi eller små epileptiska urladdningar
• Delirium (akut förvirringstillstånd)
• Hjärninflammation (encefalit)
• Metaboliska eller toxiska påverkan på hjärnan

Vanligare metoder vid misstanke om demens

För att kunna se de förändringar i hjärnan som karakteriserar demens används istället bilddiagnostik. De vanligaste metoderna är:

• MRT (magnetkamera): ger detaljerade bilder av hjärnans struktur och kan påvisa krympning av t.ex. hippocampus samt kärlförändringar.
• DT (datortomografi): snabbare undersökning som bland annat kan utesluta tumörer, blödningar eller vätskeansamlingar.
• PET-kamera: kan i vissa fall visa ämnesomsättningen i hjärnan eller påvisa proteinavlagringar, exempelvis vid Alzheimers sjukdom.

Utöver bilddiagnostik baseras demensutredningen på samtal och kognitiva test, blodprover som utesluter behandlingsbara orsaker samt ofta samtal med anhöriga om symtomens utveckling över tid.

Sammanfattning

EEG är ett utmärkt verktyg för att studera hjärnans elektriska aktivitet och spelar en viktig roll vid utredning av exempelvis epilepsi, sömnstörningar och efter huvudskador. När det gäller demens är EEG dock begränsat, eftersom det inte kan visa de strukturella förändringar som kännetecknar sjukdomen. Istället förlitar sig läkare främst på MRT- eller DT-undersökningar i kombination med kognitiva tester och laboratorieprover för att ställa en säker diagnos.