Alzheimers sjukdom orsakar en progressiv försämring av hjärnan, vilket leder till ökande förvirring och så småningom påverkar alla kroppens system – inklusive de nerver och muskler som styr sväljfunktionen. När sväljreflexen försvagas utvecklas dysfagi (sväljsvårigheter), vilket innebär att mat och vätska kan komma på fel spår och hamna i luftstrupen och vidare ner i lungorna. Detta tillstånd kallas aspiration och kan orsaka allvarliga komplikationer.
Symtom som kan tyda på dysfagi är återkommande kvävning, heshet, dreglande, hosta samt upprepade luftvägsinfektioner och lunginflammation.
Placera personen så upprätt som möjligt, gärna i rakt sittande ställning, så att tyngdkraften underlättar sväljningen. Håll haken lätt böjd nedåt, eftersom den positionen gör det lättare att svälja. Använd gärna kuddar som stöd för att förhindra att personen sjunker ihop eller glider åt sidan.
Undvik att servera mat eller dryck när personen är upprörd eller stressad, eftersom det ökar risken för kvävning. Patricia A. Tabloski, MSN, Ph.D., författare till "Gerontological Nursing", rekommenderar dessutom att personen hålls upprätt i minst en timme efter måltiden för att minska risken för att mat kommer tillbaka upp.
Tunna vätskor är särskilt riskfyllda, eftersom de kan rinna ner i halsen innan sväljreflexen hunnit utlösas. Tjockna därför vätskorna med kommersiella förtjockningsmedel, exempelvis Thicken-it. Även vanliga livsmedel kan användas som förtjockningsmedel – till exempel barngröt av ris eller vete, fruktpuré, mjölkpulver och yoghurt. En milkshake kan vara lättare att dricka än tunn mjölk, men undvik alltför trögflytande vätskor, som i stället kan göra att personen sätter i halsen.
Erbjud gärna drycken i en mugg med lock och pip, avsedd för småbarn. Den saktar ner flödet och minskar risken för kvävning. Vissa personer sväljer dessutom bättre med sugrör, eftersom de då får bättre kontroll över hur mycket de får i sig per klunk.
Undvik klibbig mat, som tjock kokt gröt, ris och bröd, eftersom den kan bilda en tät klump som lätt fastnar och gör att personen sätter i halsen. Var också försiktig med mat som äts med händerna, exempelvis korv eller morotsbitar, som kan vara för stora att svälja om de inte tuggas ordentligt. Servera hellre mjuk mat och skär alltid maten i små bitar som är lätta att tugga och svälja.
Om personen äter själv men tar stora tuggor kan du erbjuda mindre bestick, till exempel en liten sked, och servera endast små mängder mat åt gången – särskilt om personen tenderar att behålla maten i munnen länge. Skynda aldrig personen under måltiden; ta det lugnt och låt varje tugga ta den tid som behövs.
När du matar personen kan du hjälpa till genom att beskriva maten, till exempel "Det här är en tugga fisk". Det ger tydlighet och kan underlätta sväljreflexen. Om det är möjligt, guidera personens hand mot munnen, eftersom själva greppet om besticken ofta hjälper till att utlösa sväljreflexen och bibehålla en känsla av självständighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online