
Enligt Alzheimer's Disease International lever idag fler än 35 miljoner människor med demens – ett antal som förväntas nästan fördubblas vart tjugonde år. Demens är inte en enskild sjukdom, utan ett samlingsnamn för en rad tillstånd som påverkar hjärnans förmåga att tänka, minnas och fungera i vardagen. En av de viktigaste indelningarna är den mellan kortikal och subkortikal demens.
Kortikal demens uppstår när skador drabbar hjärnbarken (cortex), det yttersta lagret av storhjärnan som ansvarar för högre mentala funktioner som språk, minne, omdöme och problemlösning. Detta skiljer sig från subkortikal demens, som istället orsakas av dysfunktion i djupare liggande hjärnstrukturer under barken.
Enligt Cleveland Clinic kan Alzheimers sjukdom och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom betraktas både som former av kortikal demens och som dess orsaker. Även frontotemporal demens räknas ofta hit, eftersom den primärt angriper hjärnbarkens pann- och tinninglober.
Symtomen vid kortikal demens beror på vilka delar av hjärnbarken som skadas, men omfattar oftast förlust av mentala funktioner såsom:
Kortikal demens försämrar framför allt två typer av minne:
Idag finns ingen botande behandling för kortikal demens. Läkemedel som memantin (Namenda) och donepezil (Aricept) används dock ofta för att bromsa sjukdomens progression och lindra symtomen under en tid. Kortikala demenstillstånd är irreversibla och fortskrider med tiden, vilket i slutändan leder till döden. Tidig diagnos och god omvårdnad kan dock förbättra livskvaliteten för både patienten och anhöriga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online