Alzheimers sjukdom är en progressiv, degenerativ hjärnsjukdom som i slutändan är dödlig. När sjukdomen gradvis förstör hjärncellerna upplever patienterna allvarliga minnes- och kognitiva problem som påverkar arbetsförmåga, socialt liv och förmågan att klara den dagliga vården av sig själva. Fler än fem miljoner amerikaner lever idag med Alzheimers, och antalet förväntas öka kraftigt i takt med att befolkningen åldras.
Även om det ännu inte finns något botemedel kan olika terapeutiska strategier bidra till att bromsa sjukdomens utveckling och förbättra livskvaliteten för den drabbade.
Läkare brukar ordinera läkemedel som syftar till att motverka försämringen av hjärnfunktionen hos patienter med Alzheimers. Aricept (donepezil) och Namenda (memantin) är de två mest förskrivna läkemedlen vid sjukdomen.
Namenda är det enda läkemedel som är godkänt för behandling av måttlig till svår Alzheimers. Det verkar genom att reglera signalsubstansen glutamat i hjärnan, vilket kan förbättra förmågan att tänka samt utföra aktiviteter i vardagen. Namenda och Aricept kombineras ofta i syfte att bromsa sjukdomens progressiva förlopp.
Aricept tillhör gruppen kolinesterashämmare och reglerar signalsubstansen acetylkolin, som är viktig för minne och inlärning. Två andra kolinesterashämmare som läkaren kan ordinera är Exelon (rivastigmin) och Razadyne (galantamin).
Som med alla läkemedel finns risk för biverkningar. Kolinesterashämmare kan orsaka nedsatt aptit, illamående och kräkningar, medan Namenda kan öka förvirring samt ge upphov till huvudvärk och yrsel.
För bästa effekt bör Alzheimersläkemedel tas regelbundet och enligt läkarens anvisningar gällande dosering och tidpunkt. En praktisk lösning är att organisera tabletterna i dagliga doser med hjälp av en pillerorganisator.
Vissa kosttillskott kan hjälpa till att bromsa utvecklingen av Alzheimers, även om resultaten från kliniska studier delvis är motsägelsefulla.
Vitamin E används av vissa läkare som stöd i behandlingen. Forskare tror att vitaminens antioxidativa egenskaper kan hjälpa till att fördröja den kognitiva svikten. Observera dock att den dos som använts i kliniska studier är så hög att den inte bör intas utan medicinsk övervakning.
Omega-3-fettsyror har visats minska risken för hjärt-kärlsjukdom och kan även minska risken för kognitiv svikt och demens. Den skyddande effekten tros bero på att omega-3 minskar inflammation och stärker membranen som omger nervcellerna.
Ginkgo biloba är en ört som traditionellt används för att förbättra minnet. Den verkar både antioxidativt och antiinflammatoriskt samt reglerar signalsubstanser i hjärnan. Örten används ofta i Europa vid behandling av neurologiska tillstånd, men kliniska studier i USA har inte entydigt kunnat visa att Ginkgo biloba har effekt mot Alzheimers sjukdom.
Huperzin A utvinns ur en mossart och har en verkan som liknar receptbelagda kolinesterashämmare. Substansen har visat lovande resultat i kliniska prövningar för behandling av mild Alzheimers sjukdom.
Viktigt: Informera alltid din läkare om vilka örter och kosttillskott du använder. Risken finns annars för allvarliga biverkningar om vissa örter kombineras med receptbelagda kolinesterashämmare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online