En studie från Världshälsoorganisationen (WHO) från 2004 visar att infektioner i de nedre luftvägarna är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. En stor andel av dessa infektioner klassificeras som klinisk lunginflammation – en inflammation i lungorna som kan orsakas av en mängd olika patogener. Även om spädbarn, äldre och personer med försvagat immunförsvar löper störst risk att bli svårt sjuka kan lunginflammation drabba vem som helst, oavsett ålder.
De patogener som orsakar klinisk lunginflammation tas in i kroppen genom inandning. Hos friska personer filtrerar luftvägarna – som består av näsa, mun, svalg och lungor – bort smittämnena och bekämpar dem på naturlig väg. Har personen däremot nyligen haft förkylning, influensa eller bronkit har patogenerna bättre chans att överleva och angripa lungorna.
I USA är bakterier den vanligaste orsaken till lunginflammation, där pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är den främsta boven. Bakteriell lunginflammation kan uppstå som en följd av annan sjukdom, men den kan också angripa friska lungor utan föregående varningssignal. Virus står för cirka en tredjedel av de rapporterade fallen av lunginflammation i USA, och viral lunginflammation kan kompliceras av en samtidig bakteriell infektion. Även svampar och parasiter kan i vissa fall ligga bakom sjukdomen.
Typiska symtom på lunginflammation är andnöd, hosta, frossa och feber. Vid viral lunginflammation kan även väsande andning förekomma. Den sjuke känns ofta energilös och utmattad, läpparna kan anta en blåaktig färg på grund av syrebrist, och illamående är inte ovanligt.
Många lunginflammationsinfektioner kan upptäckas med ett stetoskop, då de ger sig till känna som knaster, bubblande ljud eller dova dunkljud i lungorna. Läkaren tar också hänsyn till patientens sjukdomshistoria. Om misstanke om lunginflammation finns beställs vanligtvis en lungröntgen. Blod- och slemprover kan hjälpa till att identifiera vilken patogen som orsakat sjukdomen. Invasivare diagnostiska tester utförs normalt endast om patienten inte svarar på behandlingen eller har livshotande komplikationer.
Lunginflammation behandlas oftast med antibiotika, och endast de allra mest svårt sjuka eller instabila patienterna behöver vårdas på sjukhus. För inneliggande patienter ges antibiotikan ofta intravenöst. Smärtlindrande läkemedel kan förskrivas eller rekommenderas som stöd under tillfrisknandet, och sjukgymnastik för bröstkorgen kan ibland användas som kompletterande behandling.
Det bästa skyddet mot lunginflammation är god hygien. Många fall av klinisk lunginflammation orsakas av direktkontakt med smittade personer. Miljöfaktorer som kan leda till sjukdomen, exempelvis parasiter, svampar och andra smittämen, bör elimineras eller göras otillgängliga där det är möjligt. Influensavaccination och pneumokockvaccin kan dessutom minska risken att insjukna i lunginflammation avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online