Ventilation drivs av koordinerad toraxkorgs- och diafragmahandling:
Inspiration (Aktiv)
- Diafragma: Kontraherar → plattas, sjunker 1–2 cm → ↑ vertikal torakal dimension (75 % av tidalvolym).
- Yttre intercostaler: Lyfter revben → ↑ antero-posterior (pumphandtag) + lateral (hinkhandtag) diameterer.
- Accessoriska muskler (vid ansträngning): Skalenus, SCM, pectoralis minor → ytterligare revbenslyft.
- Resultat: Intrapleuralt tryck ↓ → alveolärt tryck ↓ → luft strömmar in.
Expiration (Passiv i vila)
- Diafragma avslappnar → återvänder till kupolform.
- Elastisk återfjätring av lungor/bröstkorg → volym ↓ → tryck ↑ → luft strömmar ut.
- Tvungen expiration: Inre intercostaler, abdominala muskler (rektus, obliqua) → aktivt revbenssänkning + abdominal kompression.
Integration
Diafragma = primär drivare; revbenskorg = sekundär expansion. Lämning av antingen minskar vitalkapacitet signifikant (diafragma > intercostaler).
