Mekanik för diafragma och bröstkorg vid utandning

Utandning är främst en passiv process driven av elastisk återfjäder, men muskelkoordinering optimerar den.

Diafragma

Den kuppformade diafragma är den primära inandningsmuskeln. Vid utandning avspänner den sig och rör sig uppåt, vilket minskar bröstkorgsvolymen och ökar den intrapulmonala pressen, vilket tvingar ut luften.

Bröstkorg

Bröstkorgen (revben, intercostala muskler) expanderar vid inandning genom kontraktion av yttre intercostala muskler. Vid utandning:

• Yttre intercostala muskler avspänns → revben sjunker ner.
• Inre intercostala muskler (vid tvingad utandning) drar aktivt ner revbenen.
• Bukmuskler (vid tvingad utandning) trycker diafragma upp ytterligare.

Den koordinerade avspänningen av inandningsmuskler och den elastiska återfjädern av lungor/bröstkorg minskar bröstkorgsvolymen, ökar trycket och expellerar luft. Aktiv utandning rekruterar ytterligare muskler vid ansträngning eller obstruktion.