Anorexia athletica, även känt som tvångsmässig träning, är en allvarlig störning där motionen tar över personens hela vardagsliv. Till skillnad från friska och engagerade tränare fortsätter personen att träna långt utöver vad som behövs för god hälsa. Drivkraften är ett djupt inre behov av att undvika ångest och skuldkänslor. Behandlingen anpassas efter svårighetsgraden och kan omfatta medicinsk vård, terapi, näringsrådgivning samt i svåra fall sjukhusvård. Återhämtningen kan ta allt från flera månader till flera år.
Anorexi och tvångsmässig träning utgör de två huvudkomponenterna vid anorexia athletica. Den intensiva träningen gör att kroppen töms på näring, eftersom näringsämnen förbrukas snabbare än de hinner återställas. Personer med anorexia athletica hoppar aldrig över ett träningspass, inte ens när de är sjuka eller skadade. De kan till och med missa arbete och sociala aktiviteter för att hinna träna.
En person med anorexia athletica blir aldrig nöjd med sina prestationer och har ständigt tankar på vikt och träning. Trots att hen kan gå ner mycket i vikt på kort tid vågar hen inte slappna av, eftersom målet är att kontinuerligt förbränna kalorier. Det är också vanligt att träna dubbelt så mycket efter en överätning eller som kompensation för ett missat träningspass.
Om anorexia athletica misstänks bör en läkare alltid konsulteras. Läkaren bedömer vilka skador som uppstått på kroppen, både yttre och inre. Tvångsmässig träning kan leda till skador på ben, brosk, ligament, leder och senor. Dessutom kan muskelmassa brytas ner, eftersom kroppens fysiska överansträngning kombineras med dåliga matvanor. Beroende på hur allvarliga kroppsskadorna är kan patienten även behöva hjälp av en fysioterapeut.
De flesta som lider av anorexia athletica drabbas också av depression och ångest. Även om träningen används för att hålla dessa känslor i schack förvärrar den i själva verket situationen. Det handlar om en ond cirkel som är mycket svår att bryta utan professionell hjälp. Genom samtalsterapi hos en psykolog eller terapeut kan patienten successivt utveckla en bättre självbild och högre självkänsla, vilket är avgörande för en varaktig återhämtning.
Anorexia athletica påverkar även individens matvanor. Träningen kan vara så intensiv att de näringsämnen som äts förbrukas innan de hinner ge kroppen näring. Alternativt hoppar personen över måltider helt, av rädsla för att få i sig kalorier. Med hjälp av en nutritionist eller dietist kan sunda kostvanor byggas upp igen, steg för steg, i kombination med en balanserad syn på träning.
I extrema fall av anorexia athletica kan sjukhusvård bli nödvändig för att hjälpa patienten att återfå en normal kroppsvikt. Sjukhusvård betraktas dock som en sista utväg. De flesta som lider av störningen är medvetna om sitt problem, och väljer de att erkänna det och söka hjälp behandlas de oftast med andra metoder, exempelvis terapi.
Patienter som hamnar på sjukhus tenderar däremot att genuint tro att deras beteende är sunt och normalt. Dessa individer har ofta så låg självkänsla att inga personliga framgångar känns nog. Vissa drabbade är till och med professionella idrottare, vilket gör tidig upptäckt och insats extra viktigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online